En undersökning som genomförts av Ajatuspaja e2, Landsbygdens bildnings- och kulturförbund och MTK berättar om finländarnas syn på mat- och lantbruksfrågor ur inhemskt, EU- och miljöperspektiv. Undersökningen jämförde bl.a. hur ålder, inkomstnivå, ort, yrke, utbildning och partitillhörighet förklarar åsikterna. 

 

Undersökningen som publicerades idag grundar sig på svar från cirka 3 900 finländare. Uppgifterna samlades in av Taloustutkimus Oy 3.9.–1.10.2012.
 

Undersökningen visar att finländarna förhållandevis enhälligt uppskattar inhemsk mat och uppfattar den som trygg. Man vill trygga den inhemska matproduktionens framtid. Finländarna betonar också närmat och önskar att matens ursprungsland skulle framgå i restauranger och i skol- och arbetsplatsrestauranger. 

 

Undersökningen avslöjar åsiktsskillnader mellan olika befolkningsgrupper. Särskilt – kanske överraskande – urskiljer sig ungdomar och studerande: de betonar miljöfrågor, djurskydd och inhemskt ursprung i mindre grad än andra. Priset tycks ofta vara den avgörande faktorn. Bland unga och studerande finns också en genomsnittligt större okunskap i frågor om lantbruk och dess miljö- och EU-aspekter.
 

Även partitillhörighet förklarar åsiktsskillnader. Centerns anhängare urskiljer sig från andra partianhängare genom att särskilt starkt stöda inhemsk matproduktion, närmat och ursprungsmärkning. De har långt samma syn på producenternas vardag och EU-frågor som lantbrukarna. Bland centerns anhängare är betoningen på miljöfrågor däremot starkare än bland lantbrukare.
 

De grönas och vänsterförbundets anhängare stöder i sin tur i genomsnitt mer vegetarisk kost, en utveckling av återvinning av näringsämnen från lantbruket samt att miljöskydd starkare än nu skall lyftas upp som ett villkor för att erhålla lantbruksstöd i hela EU-området. I den sistnämnda frågan är åsiktsskillnaderna mellan partitillhörighet särskilt stora. 

 

Finländarna har en tydlig miljöbetoning i sin förhållning till lantbruket. Majoriteten uppskattar att miljöskydd borde mer än nu vara en förutsättning för att få lantbruksstöd och att djurtransporterna skulle behöva en striktare övervakning i hela EU-området. 

 

Miljöaspekterna betonas i genomsnitt kraftigare bland tjänstemän, personer i ledande ställning, högutbildade och högavlönade. 

 

Även utvecklingen av återvinningen av näringsämnen från lantbruket borde enligt majoriteten vidareutvecklas. Merparten av finländarna erkänner att betande boskap upprätthåller omgivningens mångfald, men särskilt för yngre finländare – och även för många av de grönas anhängare – är frågan svår. 

 

Undersökningen visar att finländarna hyser förståelse gentemot lantbrukarnas vardag. Majoriteten uppskattar att lantbrukarnas arbete är tungt och att jordbruksstöd behövs för att lantbrukarna skall få en utkomst för sitt arbete. 

 

Undersökningen visar att många frågor i anslutning till lantbruk och producenternas arbete är svåra för finländarna. Många har svårt att uppskatta lantbrukarnas inkomstnivå och få har en uppfattning om lantbruksstödens inverkan på konsumentpriserna. Inte ens för producenterna är denna fråga entydig. 

 

Även frågan om regleringen av lantbruket är svår. En knapp majoritet uppskattar att lantbrukets miljönormer och författningar om djurens välmående är strängare i Finland än i EU-länderna i medeltal, men för den stora merparten är likaså den här frågan svår. Det samma gäller övervakningen av användningen av läkemedel och hormoner. 

 

Enligt den här undersökningen har inte finländarna för avsikt att i större grad övergå till vegetarisk kost. Främst understöd får vegetarisk kost som baserar sig på hälsoskäl, men även för den aspekten är understödet bara cirka en tredjedel. 

 

Ekologiskt får däremot ett större understöd än vegetarisk kost: fyra av tio finländare har för avsikt att oftare än nu välja ekologiska produkter. 

 

 

Tilläggsinformation om undersökningen: Karina Jutila, direktör, Ajatuspaja e2, GSM 050 5515 361

 

Undersökningens rapport finns tillgänglig på adresserna: