|
17.5.2002 08:05:34 / LF
Jordbrukarna missade 49 miljoner mark år 2000
Det lönar sig att vara noggrann med stödansökningarna. En pro gradu avhandling från agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet visar att förlusterna som uppstått på grund av fel eller brister i stödansökningarna år 2000 uppgick till 8,3 miljoner euro (49,1 miljoner mark). Sammanlagt 26.453 av 78.438 gårdar förlorade stöd. Förlusterna var speciellt allmänna på nötgårdar. Den förlustfaktor som hade det största totalbeloppet och som samtidigt var vanligast var att jordbrukaren hade meddelat en areal som var mindre än den digiterade arealen. Det fanns 15.635 gårdar som åtminstone på ett skifte hade meddelat en mindre areal än den digiterade arealen. Skillnaden i areal var i medeltal 0,34 ha per gård och gav upphov till en förlust på 170 euro (1.009 mark) i medeltal. Totalt sett var digiteringsförlusten 2,7 miljoner euro (15,8 miljoner mark). Det näst största förlustbeloppet orsakades av att foderarealen var fel dimensionerad eller så saknades den helt. Det som är speciellt svårt med foderarealen är att jordbrukaren inte i ansökningsskedet vet hur många djurenheter han kommer att ha under året i extensifieringsersättningen och i de nationella husdjursstöden. Det fanns 3.222 gårdar som förlorade stöd på grund av att foderarealen inte var rätt dimensionerad. Medelförlusten var 582 euro (3.460 mark) per gård och totalbeloppet var 1,9 miljoner euro (11,1 miljoner mark). En del jordbrukare hade inte ansökt om alla stöd de var berättigade till. De hade till exempel ansökt om miljöstöd, men inte om nationellt stöd för växtodling trots att de odlade växter som berättigade till det nationella stödet. Nationellt stöd för växtodling är en nationell tilläggsdel till miljöstödet och har i praktiken samma villkor för beviljande. Det fanns 1.251 gårdar som inte hade ansökt om något av stöden, trots att de uppfyllde villkoren genom ett eller flera andra stöd. Medelförlusten var 636 euro (3.784 mark) per gård. Nationellt stöd för växtodling var den stödtyp som jordbrukaren oftast hade missat. Det lönar sig följaktligen att noga ta reda på vilka stöd man kan få.
|
|