|
|
18.1.2013 / Landsbygdens Folk
Nytt kalkyleringsredskap hjälper odlare sänka sitt koldioxidavtryck
- Genom det här verktyget kan säkert växthusbranschen utvecklas i en allt mer klimatsmart riktning, säger Johanna Smith som är växthusproducent och medlem i projektets styrgrupp.
- Det är fint att få öppna den här tillställningen. Det här är ett projekt som producenterna själva har tagit initiativ till och dessutom kan vi nu presentera ett banbrytande redskap, sade jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen på presskonferensen i Helsingfors i tisdags.
Det omtalade webbaserade redskapet är en mångsidig Exceltabell där producenterna kan fylla i till exempel vilken energikälla, vilken typ av el, vilka bekämpningsmedel, gödselmedel och vilket odlingsunderlag de använder och hur stor produktionen av grödan är. Andra variabler är hur transporterna, förpackningen och avfallshanteringen sköts. Sedan räknar kalkyleringsredskapet ut hur stort kolavtryck produktionen skapar.
Redskapet har tagits fram av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, SLC och Handelsträdgårdsförbundet. För att skapa detta redskap har man samarbetat med och kalkylerat med 16 gårdars produktion och siffror. Av dessa gårdar är ungefär hälften SLC-gårdar. Gårdarna producerar tomat, gurka, kruksallat, tulpan och begonia.
En del av de närvarande journalisterna ställer sig tvivlande till att det kan vara klimatsmart att odla grönsaker i mörka och kalla Finland, när solen hela tiden skiner och det är varmt i Spanien.
MTT:s forskare Frans Silvenius säger ändå att det finns flera viktiga faktorer än bara värme och ljus. I den här modellen har man försökt beakta produktens hela livscykel där också till exempel transporterna ingår. Men vi ska också komma ihåg produktionens inverkan på miljön i vidare bemärkelse, inte enbart klimateffekterna.
- Vattenförbrukningen är till exempel av större betydelse i länder som inte har lika god tillgång till vatten som vi i Finland. I många länder används också mer bekämpningsmedel än i Finland i växthusproduktionen, förklarar han.
På sommaren är de inhemska växthusgrönsakernas kolavtryck bara en fjärdedel av kolavtrycket på vintern. Men genom att övergå till förnyelsebar energi kunde man sänka växthusproduktionens klimatpåverkan med hela 85 procent. Många växthusodlare har redan lämnat oljan som bränsle för uppvärmningen eftersom den har blivit så dyr.
- Det är nog ofta pengar som får människor att agera. Oljan har blivit så dyr att ingen vill använda olja om det inte är nödvändigt. Också torven kommer säkert att minska som energikälla. Vi ska nu utbilda odlarna. Många fler kommer säkert att vilja övergå till att använda inhemsk energi, men det är en sak som tar tid eftersom det krävs investeringar, säger Jyrki Jalkanen som är verksamhetsledare på Handelsträdgårdsförbundet.
Kalkyleringsredskapet finns nu på Handelsträdgårdsförbundets hemsida på adressen www.kauppapuutarhaliitto.fi. Klicka sedan på "tiedotteet/ajankohtaista" i vänster spalt. Redskapet finns under rubriken "kasvihuonetuotannon hiilijalanjälki". Det första kurstillfället för hur man använder redskapet ska ordnas redan den 29 januari.
Kalkyleringsredskapet finns i detta nu bara på finska, men översättningen till svenska ska inledas inom kort. Under våren torde redskapet ha fått svensk språkdräkt och då ska det med högsta sannolikhet också läggas ut på SLC:s hemsida.
|
|
