|
|
21.12.2012 / Landsbygdens Folk
Dyrare flisvärme efter årsskiftet när flisningsstödet försvinner
Sedan november har det inte längre varit möjligt att ansöka om flisningsstöd. Ett stöd som faller inom ramen för finansieringslagen (Kemera) och betalas ut av Finlands skogscentral. Vid årsskiftet försvinner lagen helt.
- Att flisningsstödet försvinner medför högre kostnader. Logistiken blir dyrare, säger Stefan Högnabba.
PK Bioenergi är ett anskaffningsbolag som ägs av Kronoby Energiandelslag och Pedersöre Värme. Andeslaget i Kronoby driver fyra egna värmecentralen och leverera flis till en kommunal anläggning, medan det andra driver sju värmeverk.
På årsbasis producerar värmeverken totalt närmare trettiotusen megawattimmar (MWh) som värmer flera kommunala samt en del privata fastigheter. En produktion av värme där det huvudsakliga bränslet utgörs av flisad energived.
- Endast 3-5 procent av bränslet är lätt brännolja. Resten av värmen produceras av bioenergi från skogen, säger Högnabba.
Frågan nu är hur det blir i framtiden? När flisningsstödet försvinner innebär det ett bortfall på 1,70 euro per flisad kubik. Värmeverken i Kronoby och Pedersöre har ett årsbehov på cirka 18.000 fast kubik och räknar man utgående från det är inkomstbortfallet stort.
- I praktiken innebär det ett bortfall på 15-20.000 euro när flisningsstödet försvinner. Det är ungefär vad det kostar att sköta Kronoby Energiandelslags anläggningars dejourering per år. Så då förstår man att det är ett viktigt stöd för att hålla igång energivedskedjan, förklarar Högnabba.
Han poängterar att det inte är hela virkesanskaffningen som berörs. I PK Bioenergis fall handlar det om cirka 20-30 procent av den totala anskaffningen där energiveden tas ut från ungskogar och som berättigar till flisningsstödet.
- Hela verksamheten står inte och faller med stödet, men oavsett innebär det att våra kostnader stiger när flisningsstödet försvinner. Och ökade kostnader är något som måste tas ut i den sista ändan, det vill säga av kunderna.
Han poängterar att lokala värmebolag måste anpassa sig efter rådande situation och att man alltid bör räkna med förändringar.
- När ett stöd eller en regel förändras eller faller bort skapar det naturligtvis problem. Det värsta med allt det här är att allt måste göras på kort sikt. Man måste vara beredd på att det sker ändringar, men trots det har vi valt att satsa vilket beror på att det finns en efterfråga på värmen vi producerar.
Efter årsskiftet betalas fortfarande två stöd inom finansieringslagen ut av skogscentralen - drivnings- och arealstöd. En stödform som många anser som föråldrad och som skulle ersättas av det omtalande klenvirkesstödet som stampar på stället.
Lagen ska nu behandlas på nytt av EU-kommissionen och orsaken till att processen blivit utdragen beror dels på att det finns ett motstånd mot den från den inhemska skogsindustrin. Anledningen är att klenvirkesstödet också riktar sig till uttag av energived från gallringar och inte enbart från ungskogar.
- Det här är också ett typexempel på kortsiktighet. Ett nytt stödsystem för energived borde vara i kraft redan nu, för nu är det bara frågetecken om hur det blir i slutändan. Och det är inte heller bra för att kedjan ska fungera effektivt.
Det har funnits en rädsla från industrins sida att klenvirkesstödet skulle medföra att det sker en ökad användning av massaved till energiproduktion.
Men i och med att flisningsstödet försvinner finns det en en uppenbar risk att energived tas ut i högre grad från gallringsmogna bestånd, tror Högnabba.
- Under flera år har antalet lokala värmeverk ökat i antal och det finns i dag ett stort behov av energived och behovet kvarstår efter att flisningsstödet försvinner. Men nu blir det inte lika attraktivt att ta ut energived i samband med ungskogsvård, utan drivningen kommer automatiskt att riktas mera till gallringar.
|
|
