|
|
7.12.2012 / Landsbygdens Folk
Sockerkvotens framtid splittrar EU i två läger
Agrarkommissionär Dacian Cioloș vill inte veta av någon förlängning efter 2015. Vid senaste rådsmöte påminde han om att medlemsländerna enades om tidtabellen redan år 2006 i samband med sockerreformen. Enligt Cioloș har sockersektorn haft möjlighet att anpassa sig under flera år. EU har för dyra offentliga medel finansierat stängningar av fabriker och en neddragning av odlingen.
Allt arbete för att stärka sektorns konkurrenskraft skulle gå om intet om kvoterna upprätthålls längre än avsett, menar Cioloș. Men flera medlemsländer anser att branschen behöver tilläggstid för stabilisering.
Österrike, Frankrike, Tyskland, Polen, Ungern, Belgien, Portugal, Finland, Rumänien, Slovakien, Grekland och Litauen argumenterar för en förlängning till 2020. Polen och Rumänien vill dessutom höja sockerkvoten med 15 procent år 2020.
Kvotförlängningens förespråkare anser att systemet är nödvändigt för att garantera ett minimipris för socker och en tillräcklig försörjning. Betodlare och sockerfabriker har investerat och får inte lämnas i sticket.
Av motsatt åsikt är Danmark, Sverige, Slovenien, Estland, Storbritannien, Malta, Nederländerna, Lettland, Italien och Irland. De argumenterar att också sockerbranschen måste följa jordbrukssektorns utveckling mot en öppnare marknadsorientering.
Italien och Slovenien har redan avvecklat sin sockerbetsodling och har därför inte något intresse av att behålla kvotsystemet. Storbritannien och Irland räknar med ett lägre sockerpris då kvoten avvecklas.
Storbritannien argumenterar att kvoterna i onödan pressar upp sockerpriset. Utan kvoter skulle sektorn effektiveras till förmån för en bättre konkurrenskraft, lyder den officiella uppfattningen i London.
Irland när fortfarande förhoppningar om att kunna starta sin sockerproduktion på nytt efter den kompletta nedläggningen år 2006. Produktionen skulle löna sig med nuvarande världsmarknadspris, men det förutsätter att sockerkvoten först avvecklas.
I rådet står åsikt mot åsikt. Möjligen måste kommissionen och medlemsländerna mötas någonstans i mitten, exempelvis genom att låta kvoterna bestå till år 2018.
EU-parlamentets jordbruksutskott vill fortfarande behålla sockerkvoten till 2020 men är samtidigt lyhört för alternativa lösningar till nedlagda kvoter. Utskottet undersöker möjligheten att införa en mekanism som tillåter att utomkvotssocker automatiskt får släppas ut på den inre marknaden om sockerbrist hotar. Detta skulle trygga försörjningen.
Systemet skulle utlösas av prognoser som ställs av kommissionen. Under sådana omständigheter borde utomkvotssockret behandlas enligt samma regler som kvotsockret. Dessutom borde EU vid behov få importera mer rörsocker från världsmarknaden. Om importen av råsocker sjunker under 3,5 miljoner ton, kan importtullen sänkas till noll.
Ett liknande förslag lanserades för några veckor sedan av Copa-Cogeca, som emellertid inte vill veta av någon rörsockerimport.
|
|
