Den bärgade spannmålsskörden är god beträffande både kvalitet och mängd, fastän växtperioden var sen, sval och regnig. Höga hektarskördar ökade totalskörden. Fastän tröskningen pågick ännu sent på hösten sjönk brödsädens falltal inte nämnvärt. Proteinhalterna i alla spannmålslag blev lägre än genomsnittet. Kornet och havren har hög hektolitervikt. Förhandsuppgifterna om spannmålsskördens kvalitet är sammanställda av Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike.
Över hälften av veteskörden duger som brödsäd. Av höstens veteskörd på 908 miljoner kilo uppfyller cirka 469 miljoner kilo kvalitetskraven på hektolitervikt, falltal och proteinhalt för brödvete till grundpris.
Av skörden är 803 miljoner kilo vårvete och 105 miljoner kilo höstvete. Veteskördens kvalitet försämras av låg proteinhalt. Höstvetets proteinhalt är den lägsta sedan 1999. Fastän största delen av vårvetet tröskades först efter mitten av september har vårvetet i genomsnitt ett gott falltal.
Det finns stor regional variation och en del av variationen beror på sortvalet. Av vårveteskörden uppfylls kraven på brödsäd för endast 32 procent i Sydöstra Finland och 38 procent i Egentliga Finland, medan andelen i Södra Österbotten är 50 procent, i Satakunta 61 procent, Tavastland samt Nyland 70 procent och Birkaland samt Österbotten närmare 90 procent.
Rågskörden på cirka 66 miljoner kilo är av god kvalitet. 86 procent av skörden har en hektolitervikt på minst 71 kilo och ett falltal på 120.
God skörd av maltkorn
Av maltkornsskörden uppfyller 72 procent eller cirka 268 miljoner kilo maltindustrins kvalitetskrav beträffande sortering och proteinhalt. Skörden av maltkvalitet är betydligt större än under de två föregående åren på grund av låg proteinhalt och stor kornstorlek. Fastän skörden av maltkorn verkar vara god i fråga om mängd har den exceptionella växtperioden också kunnat försämra grobarheten och öka mögelmängden och på så sätt försämra maltkornets kvalitet.
Foderspannmålens hektolitervikt hög
71 procent av kornskörden har en hektolitervikt över 64 kilo, medan andelen året innan var endast 38 procent.
Havrens genomsnittliga hektolitervikt är den högsta på mer än femton år. Av havreskörden har 90 procent en hektolitervikt över 52 kilo, vilket allmänt används som minimikrav i foderindustrin. Hela 61 procent av havreskörden eller 663 miljoner kilo har en hektolitervikt över 58 kilo, vilket är det allmänna kravet för grynhavre. Havrens genomsnittliga kornstorlek är stor, men proteinhalten är lägre än under de föregående åren.
Bakgrund till uppgifterna
Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet år 2012 är i det här skedet förhandsinformation. En tabell med spannmålsskördens kvalitet baserad på de slutliga uppgifterna publiceras 14.2.2013. Tabellen är en sammanställning av uppgifterna om spannmålsskördens mängd enligt Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tikes skördestatistik och uppgifterna från kvalitetsuppföljningen vid Livsmedelssäkerhetsverket Eviras enhet för växtanalytik där spannmålsskörden år 2012 har undersökts. Tikes skördeundersökning omfattade cirka 6000 gårdar. Uppgifterna från cirka 3800 av dessa gårdar var med i förhandsuppgifterna om skördestatistiken och spannmålsproverna från cirka 400 gårdar hade analyserats i Eviras uppföljning av spannmålskvaliteten.
Läs mera
Mer information:
Uppgifter om spannmålsskörden
Tike, statistiktjänster
Forskare Lauri Juntti, tfn 0295 313 139
Statistikchef Anneli Partala, tfn 0295 313 145
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi
www.mmmtike.fi
Uppgifter om spannmålens kvalitet
Evira
Specialforskare Elina Sieviläinen, tfn 040 848 6094
Forskare Anne Mäittälä, tfn 040 740 1300
Enhetsdirektör Mirja Kartio, tfn 040 534 5510
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, enheten för växtanalytik
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi
