|
|
9.11.2012 / Landsbygdens Folk
Starka motsättningar om Cyperns budgetförslag
Inom jordbrukssektorn föreslår Cypern en nedskärning av anslagen för direkta stöd och marknadsåtgärder med 2 procent och för landsbygdens utveckling med 1,25 procent.
Frankrikes europaminister Bernard Cazeneuve är inte beredd att acceptera nya nedskärningar i anslagen till jordbruket. Jordbruket måste lämnas i fred, understryker regeringen i Paris som redan viftar med ett veto mot förslaget.
Enligt Cazeneuve är kommissionens aktuella budgetförslag stramt nog för jordbruket. EU måste spara i andra sektorer. Frankrike vill skydda jordbrukspolitiken från nedskärningar med hjälp av bland annat Tyskland, Spanien och Italien.
Tyskland har efterlyst inbesparingar i långtidsbudgeten till ett belopp av 100 miljarder euro fram till 2020, men gårdsstöden får inte röras. Österrike vill likaså freda jordbruksbudgeten från nedskärningar.
Flera öst- och sydeuropeiska länder försvarar en stark budget eftersom de är rädda för att få lägre utbetalningar från Bryssel.
Utgångspunkten för de förestående budgetförhandlingarna är EU-kommissionens förslag. Det cypriotiska ordförandeskapet vill banta ned kommissionens förslag med ytterligare 50 miljarder euro till 988 miljarder euro och föreslår därför nedskärningar i alla sektorer.
Men jordbrukarnas företrädare påpekar att anslagen för jordbruket sänktes redan då kommissionen reviderade sitt första förslag. Då höjdes anslagen för alla andra områden. Enligt Cyperns förslag skulle jordbruket som enda sektor tvingas till nya nedskärningar.
Flera EU-parlamentariker har uttryckt bestörtning över Cyperns förslag. Parlamentet godkände nyligen med bred majoritet en resolution som avvisar de nettobetalande medlemsländernas krav på nedskärningar i EU:s långtidsbudget fram till år 2020. Parlamentet försvarar uttryckligen de två största kapitlen - jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken som tillsammans står för cirka 80 procent av unionens totala utgifter.
De europeiska jordbrukarnas takorganisationer Copa och Cogeca avvisar energiskt Cyperns kompromissförslag. Nedskärningar i jordbruksbudgeten betecknas som fullkomligt oacceptabla. Enligt Copa innehåller kommissionens budgetförslag redan i sig en nedskärning av jordbruksbudgeten med tio procent. Nya nedskärningar skulle hota livsmedelsförsörjningen i EU.
Generalsekreterare Pekka Pesonen varnar för att Cypern dessutom vill öka flexibiliteten mellan jordbrukspolitikens två pelare. EU-länderna skulle få omfördela 15 procent av anslagen för gårdsstöd till den andra pelaren utan förpliktande medfinansiering.
Den första pelaren måste bibehållas i full omfattning för att jordbrukarna ska kunna sköta sin uppgift att producera mat, framhåller Pesonen. Han riktar en uppmaning till EU:s stats- och regeringschefer att omarbeta förslaget.
De nettobetalande länderna Sverige och Storbritannien har däremot skärpt sina krav på nedskärningar, också på jordbruksområdet. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson vill banta budgetramen och uttryckligen skära i jordbruksstöden. Ohlsson anser att de föreslagna nedskärningarna inom jordbrukssektorn är alltför blygsamma. Motiveringen är att jordbruket tar 40 procent av EU-budgeten, medan sektorn endast sysselsätter fem procent av arbetskraften.
Danmark har krävt en rabatt på sina avgifter till EU. I annat fall hotar danskarna att stoppa förslaget.
Den brittiska premiärministern David Cameron har hotat med ett veto om budgeten blir för dyr för britterna. I en omröstning i London blev Cameron ändå uppläxad av sitt eget parlament som vill ha en ännu kraftigare nedskärning av utgifterna.
De brittiska euroskeptikerna fick därmed vatten på sin kvarn. De betraktar Camerons nederlag som nästa steg mot en folkomröstning om Storbritanniens möjliga utträde ur EU.
Mot bakgrunden av de djupa meningsskiljaktigheterna hotar en ny EU-kris, denna gång om den gemensamma långtidsbudgeten. Enligt tidtabellen ska budgetramen fram till 2020 klubbas igenom på nästa toppmöte om två veckor. Om detta inte lyckas, fortsätter förhandlingarna den 18 december eller i februari 2013 under Irlands ordförandeskap.
Utan en vettig kompromiss är ingen lösning möjlig. För att en ny långtidsbudget ska gå igenom måste alla 27 medlemsländer ge sitt enhälliga godkännande - och därtill EU-parlamentet.
|
|
