|
|
12.10.2012 / Landsbygdens Folk
EU-parlamentet förespråkar många ändringar i CAP-förslaget
Enligt Lissabonfördraget har EU-parlamentet numera rätt att medverka i besluten om reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med ministerrådet. Det har gjort CAP-reformen till en het fråga i parlamentets korridorer.
Just nu förhandlar grupperingarna febrilt om kompromisser, eftersom sammanlagt 7.400 krav på ändringar av kommissionens CAP-förslag har lämnats in till jordbruksutskottet. Inget annat lagpaket har tidigare föranlett ett så starkt engagemang.
Utskottet försöker nu jämka samman förslagen så gott det går. Enligt jordbruksutskottets ordförande Paolo de Castro underlättas arbetet av att många ändringsförslag är likartade.
Ett problem är att CAP-reformen är starkt förknippad till förhandlingarna om EU:s budgetram för perioden 2014-2020. Jordbruksutskottet har tydligt sagt ifrån att parlamentet inte godtar några nya nedskärningar av jordbrukets anslag.
Förhoppningen är att EU:s stats- och regeringschefer kan enas om långtidsbudgeten vid budgetmötet i slutet av november. Arbetet med CAP-reformen kan inte gå vidare innan budgeten är spikad.
Det är långt ifrån säkert att allt löper enligt tidtabellen. Medlemsländerna är djupt splittrade. EU:s nettobetalande länder vill pruta på kommissionens förslag medan andra länder till och med är beredda att höja anslagen.
Ordförandelandet Cypern tror inte på ett samförstånd utan nedskärningar inom jordbrukspolitiken. Detta gäller både gårdsstöden och landsbygdsprogrammet, heter det i ett cypriotiskt dokument.
Inom parlamentet cirkulerar ett flertal rapporter med anknytning till jordbruksreformen. Den portugisiska socialdemokraten Luis Manuel Capoulas Santos har skrivit en rapport som tar ställning till gårdsstöden och programmen för landsbygdens utveckling.
Den franska konservativa ledamoten Michel Dantin rapporterar om frågor som gäller den gemensamma marknadsordningen.
Parlamentet stöder i princip en grönare jordbrukspolitik, men det råder oenighet om metoderna, konstaterar Santos.
Det finns stöd för enhetliga miljöåtgärder i parlamentet, men en stor del av parlamentarikerna efterlyser en meny med valmöjligheter. Många anser också att förslaget till ekologiska fokusområden är överdrivet.
Michel Dantin understryker i sin rapport behovet av fortsatta regleringar av marknaden. Offentlig intervention och stöd till privata lager är nödvändiga för att upprätthålla produktionen, anser den franska rapportören.
Han förespråkar starka producentorganisationer för att förbättra producenternas ställning. Sockerkvoten måste förlängas för att ge branschen tillräckligt med tid att anpassa sig till den förändrade marknadssituationen.
Enligt Dantin är det för tidigt att avreglera socker och vin redan 2015 och 2016, som kommissionen föreslår. Dantin motiverar sin ståndpunkt med att en avreglering inte är det rätta verktyget för att stabilisera marknaderna och motverka fluktuationer i prisnivån.
I sin rapport föreslår Dantin att kommissionen borde förlänga de nuvarande regelverken till år 2020. Nya förslag hur marknaderna därefter ska gestaltas, skulle läggas fram år 2018.
En majoritet i parlamentets jordbruksutskott förespråkar en förlängning av sockerkvoterna. Det framgick av en debatt som nyligen hölls i parlamentet.
Kommissionens förslag att avskaffa kvoterna genast stöds av liberala parlamentariker. Motiveringen är att detta skulle ställa EU:s konkurrenskraft på prov.
|
|
