|
|
21.9.2012 / Landsbygdens Folk
Olikheterna bör beaktas men CAP behövs enligt Cioloș
Under kommissionärens besök på gården kom betydelsen av det nationella nordliga stödet i både Sverige och Finland fram. I hur stor utsträckning stödet kan bibehållas på nuvarande nivå beror enligt Cioloș på hur produktionen utvecklas.
- Avsikten med de nationella stöden är att de ska bevara produktionen, sade kommissionären. Han lät därmed förstå att det inte är meningen att de betalas för en ökande produktion.
De nationella stöden är i vilket fall som helst en fråga mellan medlemsländerna och EU-kommissionen, men utformningen av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer onekligen att inverka också på medlemsländernas egna stödlösningar.
När det gäller förhållandet till 141-stödet hänvisade kommissionären till beslutet om den nuvarande stödperioden som löper ut efter 2013. Där höll EU fast vid att det stöd som betalas ut enligt artikel 141 är en temporär lösning.
- Jag tror dock att Finland har en möjlighet att stöda vissa delar av sin produktion i söder också efter att den nuvarande perioden löpt ut, sade han.
I kommissionens förslag om CAP-reform ingår att man ska odla tre olika grödor på varje gård. På frågan om vilka grödor de skulle kunna tänkas vara i Tornedalen, svarade Dacian Cioloș att det inte är meningen att kommissionen lägger sig i detaljer.
- Men syftet med regeln är att säkra ett mångsidigt jordbruk.
Jari Koskinen framhöll att det bör räcka med två grödor i norra Finland, eftersom möjligheterna inte är så många.
- Det är klart att vi måste beakta det i reformen om medlemsländerna kan påvisa vilka effekterna blir av vissa stödformer, sade kommissionären. Vi får se om två grödor räcker i det nordliga området.
I Finland och även i Sverige har vi varit oroliga för att kommissionens planer på förgröning, bland annat regeln om tre grödor per gård och en ekologisk areal på 7 procent, försvårar det system med miljöstöd vi har i dag.
Förgröningen kan eventuellt vara på sin plats i andra medlemsländer där man har koncentrerat sig mindre på miljövårdande åtgärder i jordbruket, men nu känns det för många som om Finland skulle bestraffas trots att vi har haft ett omfattande miljöstödsprogram i många år.
- Men i fall enskilda länder har program med frivilliga åtgärder som går längre än förgröningsåtgärderna i den gemensamma jordbrukspolitiken, så ska det också vara möjligt att betala ut stöd för dem, sade kommissionär Cioloș.
När det gäller möjligheterna för stödformer i den gemensamma jordbrukspolitiken är EU:s budget även avgörande.
- Jag kommer själv från ett jordbruk och jag vet att man måste jobba hårt inom näringen, men jag vet också att det ger livskvalitet att bo och jobba på landsbygden, sade kommissionären. Det är också en av orsakerna till att det är viktigt för mig att jordbruk ska kunna bedrivas i hela EU. Därför slåss jag i Bryssel för att hålla en rimlig nivå på jordbruksbudgeten.
På en fråga av Hannu Sadinmaa om producentpriserna och producenternas ställning i livsmedelskedjan hänvisade minister Koskinen till regeringens aftonskola i onsdags där konkurrensförutsättningarna och handelns starka ställning på marknaden skulle diskuteras.
Frågan behandlas inte bara i Finland utan i hela EU och kommissionär Cioloș påpekade att ett beredande arbete kring matkedjan just nu pågår inom kommissionen. Meningen är att det ska finnas ett resultat av arbetet ännu i år. Om så inte blir fallet bereder kommissionen ett eget förslag.
|
|
