|
29.6.2012 / Landsbygdens Folk
Majs för tysk biogas tränger ut vete och korn
I Tyskland har satsningarna på biogas resulterat i ändlösa åkrar med energimajs som tränger undan andra grödor. Tack vare en givmild stödpolitik har biogasanläggningar vuxit upp som svampar ur jorden, särskilt i norra Tyskland. Fram till slutet av senaste år hade 7.100 biogasanläggningar med en installerad effekt av 2.800 megawatt tagits i bruk i Tyskland.
Det motsvarar effekten av två stora kärnkraftverk. I anläggningarna rötas framför allt slam och avfall från jordbruk, hushåll och industri, men energigrödornas andel av insatsråvarorna har ökat de senaste åren.
Anledningen är att slam från grisar och kor har ett lågt energiinnehåll. Slammet består till största delen av vatten och blir dyrt att transportera och oekonomiskt att röta. Avfall från mejerier och slakterier används gärna för att höja effektiviteten.
Men det är inte lätt att skaffa sådan råvara för att mata alla biogasanläggningar. En idealisk råvara är energimajs, en gröda med stor massa och en metanhalt på mer än 50 procent vilket garanterar ett högt biogasutbyte.
Den stora efterfrågan på energimajs har höjt producentpriset och följaktligen stimulerat odlingen. Särskilt i norra Tyskland och södra Danmark har landskapsbilden på många håll börjat präglas av ändlösa majsodlingar.
Många danska jordbrukare har upptäckt att det är lönsamt att odla energimajs för tyskarnas räkning. Enbart i Sønderjylland står 180 kvadratkilometer majs som exporteras till tyska anläggningar.
Samtidigt har många nordtyska jordbrukare i växande utsträckning börjat odla energimajs på den danska sidan av gränsen. Lukrativa kontrakt uppmuntrar dem att utvidga sina majsarealer på arrendejordar i Danmark. Arrendepriset för jordbruksmark har stigit och en brist på hö gör sig påmind, eftersom jordbrukarna har börjat odla majs på alla lediga skiften.
Jordbruksexperter varnar redan för följderna. Enligt det tyska andelsförbundet DRV sänker den tilltagande odlingen av energimajs redan i år landets produktion av spannmål med fyra miljoner ton. Detta motsvarar ungefär tio procent av en normal spannmålsskörd. DRV bekymrar sig över att Tyskland sannolikt måste importera 300.000 ton spannmål för livsmedel och djurfoder för att den egna produktionen blir för knapp.
DRV:s ordförande Henning Ehlers anser att subventionerna utlöser en politiskt framkallad nedskärning av spannmålsutbudet. Felriktade stöd till ekologisk energiproduktion ger svåra biverkningar.
Politikerna börjar bli medvetna om missförhållandet och försöker vända den felaktiga utvecklingen. Tidigare i år genomfördes en lagändring som sänker den tillåtna andelen av majsbränsle till 60 procent av den totala insatsmängden biomassa. En viss självsanering inom branschen kan också inträda om priset på energimajs stiger så högt att bränslet inte längre är lönsamt för biogasanläggningarna.
Miljöminister Peter Altmeier försäkrar att han är medveten om snedvridningen och har lovat titta på problemet tillsammans med jordbruksminister Ilse Aigner. Subventioner får inte rubba den ekologiska balansen, säger Altmeier.
I Danmark har man länge varnat för "tyska förhållanden" eftersom också den danska staten stöder biogasanläggningar. En lagändring som tar bort stödet för majs och andra biobränslen av den första generationen ska se till att majsen inte tar över landskapet.
Den danska energistyrelsen anser att biogas framför allt ska rötas av gödsel och restavfall. Lagändringen ska signalera att staten prioriterar en hållbar produktion av bioenergi. Initiativet har samtidigt föranlett häftiga protester från biogasbranschen, som hävdar att politikerna aktivt förhindrar nya investeringar i bioenergi.
|
|