|
|
15.6.2012 / Landsbygdens Folk
Höstrybs ypperligt för ekogårdar
Skörden är heller inte så illa. Senaste höst skördades över 2.000 kilo höstrybs per hektar på ekoodlingar, medan vårrybsen inte ens gav tusen kilo per hektar.
Nu hoppas Bjarne Back och andra ekologiska djurhållare att även de som har enbart ekologisk växtproduktion skulle satsa på höstrybsen.
- Det finns garanterat en marknad. Behovet av ekologiskt proteinfoder är stort. Nu finns det inte tillräckligt med proteinfoder i Finland utan vi tvingas importera från Sverige. Det behövs stora arealer för att täcka bristen.
I år odlar Back höstrybs på tolv hektar. Den andra proteingrödan bondböna, eller åkerböna, odlar han på 8,5 hektar.
- Ärter har jag helt slutat odla själv. Vi behöver också ekoärter, men de har vi hittills lyckats få tag i på den inhemska marknaden.
Sedan Back började med bondböna och höstrybs har han lyckats höja mjölkproduktionen ganska mycket, som han säger.
- Nu är vi uppe i en för gården mycket hög medelproduktion. Detta tack vare protein från höstrybsen och bondbönan.
Förutom att större arealer höstrybs fyller ett behov så menar Back att grödan också är en ypperlig rotationsväxt inom den ekologiska växtodlingen.
- Det finns två sätt att så höstrybsen. Antingen sår man den på våren samtidigt med korn till exempel. Då har man färdigt sått för följande år. Nackdelen är att sådd på det sättet borde ske på väldränerade åkrar för att övervintringen skall bli så bra som möjligt.
Det andra alternativet som Back föredrar är att plöja upp en vall på sensommaren och så in höstrybs.
- Det är ett bra sätt att bryta vallen med höstrybs. Men för att få bästa möjliga övervintring skall man inte bearbeta marken för mycket. Jag plöjer och sedan harvar jag en gång med tallriksharven före sådd.
En fördel med höstrybs framom vårrybs är också att höstrybsen kommer tidigt igång på våren och håller ogräset i schack.
|
|
