|
|
1.6.2012 / Landsbygdens Folk
EU skärper kontrollen av livsmedelsmarknaden
EU:s europeiska konkurrensnätverk offentliggjorde nyligen en rapport som belägger att EU och de nationella konkurrensmyndigheterna redan har ett bra grepp om livsmedelssektorn, särskilt inom förädling och handel. Det europeiska konkurrensnätverket består av Europeiska kommissionen och de 27 EU-ländernas konkurrensmyndigheter.
Konkurrensmyndigheterna i hela EU anstränger sig till det yttersta för att livsmedelsmarknaderna ska fungera för både leverantörer och konsumenter, säger Joaquin Almunia som ansvar för konkurrenspolitiken inom EU-kommissionen. Enligt Almunia har konkurrensmyndigheterna redan goda möjligheter att ingripa mot tendenser som försvagar konkurrensen inom livsmedelskedjan. Men kommissionen vill ytterligare skärpa reglerna.
Flera länder ställer onödiga juridiska hinder på detaljhandelsnivå. Här måste konkurrensnätverket gripa in för att lösa problemen både på EU-nivå och i medlemsländerna, försäkrar Almunia.
Konkurrensnätverkets nya rapport innehåller detaljerad information om konkurrenssituationen inom livsmedelssektorn. Mellan åren 2004 och 2011 utredde konkurrensmyndigheterna i EU mer än 180 karteller, granskade närmare 1.300 företagsfusioner och vidtog mer än 100 kontrollåtgärder. I de flesta fallen intervenerade myndigheterna på nivåerna förädling och framställning och i begränsad utsträckning även detaljhandelsledet.
Över 50 karteller med otillbörlig prissamverkan, uppdelning av marknad och kundunderlag och utbyte av affärshemligheter har förbjudits. Myndigheterna har också stoppat lagstridiga affärsmetoder som har drabbat jordbrukare eller leverantörer.
Enligt konkurrensnätverket finns det många orsaker till de negativa företeelserna på marknaderna. Bristande konkurrens mellan marknadsaktörerna är bara ett problem av många. Kommissionen efterlyser en reform av lagar som hämmar utvecklingen inom detaljhandeln. Det behövs också nya föreskrifter och lagar för att effektivare kunna stoppa otillbörliga affärsmetoder. Nya åtgärdsförslag ska läggas fram under hösten.
Kommissionen uppmuntrar också producenterna att stärka sina positioner inom livsmedelskedjan. En effektiv och beprövad metod är att gå samman i kooperativ.
För närvarande hårdgranskas 60 nya kartellärenden och nya kontrollåtgärder är på väg. Liksom tidigare fortsätter de nationella konkurrensmyndigheterna att samordna sina insatser via det europeiska konkurrensnätverket.
I ett svar på ett skriftligt spörsmål av de finländska europarlamentarikerna Satu Hassi och Tarja Cronberg lovar Almunia att titta närmare på snedvridningar inom detaljhanden. Enligt Almunia förefaller det som om strukturerna inom den finländska livsmedels- och detaljhandeln skulle vara rätt centraliserade. Det verkar mestadels handla om strukturella begränsningar i konkurrensen.
I en utredning om detaljhandelns marknadsmakt som det finländska konkurrensverket nyligen genomförde, utnyttjar den finländska handeln sin starka ställning gentemot varuleverantörerna på flera sätt som kan anses tveksamma ur konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket anser att det finns ett klart behov för fortsatta åtgärder i fråga om handelns förfaringssätt. Vid utredningen upptäcktes många försök av handeln att överföra sin egen risk på varuleverantörerna.
Handelns förhandlings- och köparkraft innebär inte i sig automatiskt att konkurrens inte förekommer eller att den är snedvriden. Observationerna visar ändå att det finns ett klart behov av fortsatta åtgärder, fastställer konkurrensverket. Verket intensifierar som bäst övervakningen av karteller och andra konkurrensbegränsningar med hjälp av tilläggsanslag. Konkurrensverket har rekryterat nya tjänstemän som i första hand ska ägna sig åt kartellövervakning.
|
|
