|
|
27.4.2012 / Landsbygdens Folk
Cioloş ser potential för närmaten
Det var EU-kommissionens budskap vid en stort uppslagen konferens om närmat i Bryssel förra veckan. Kommissionen har engagerat slow food-rörelsen för att uppmärksamma närmatsmarknaden och vill nu profilera sig som förespråkare för lokal produktion och närhet till konsumenten.
Alla lantbruksmodeller ska nu främjas, helt fördomsfritt, menar jordbrukskommissionär Dacian Cioloş.
- Det har funnits vissa fördomar inom politik och ekonomi gentemot närproduktion, sade Cioloş i Bryssel förra fredagen. Han påkallade effektiva lösningar.
- Trots att vårt system inte främjar närmaten så säljer 15 procent av de europeiska gårdarna hälften av sin produktion lokalt. Det här är en framtidsvision för matproduktion.
Kommissionen säger sig nu ha upptäckt att gårdarna som producerar närmat genererar fler arbetstillfällen än traditionella gårdar.
- Varje producent borde lägga upp sin utvecklingsstrategi. Och vi ska inte sätta några hinder, konstaterade Cioloş. Han vill se mera produktförädling på gårdarna.
- Producenterna borde igen lära sig att också vara handelsmän och säkra mervärdet av sina produkter.
Jordbruksdirektoratets optimism motsägs dock av John Dalli, kommissionär för hälso- och konsumentfrågor.
- Livsmedelskvalitet och hygienisk förpackning är viktigt. Livsmedelsaktörer bär ansvaret för vad de producerar. Men Europa är den näst största livsmedelsexportören i världen, mycket tack var traditionell produktion.
På regionkommittén välkomnar man att EU-kommissionen flaggar för närmatsproduktionen.
- Dels så måste vi ha självförsörjning av livsmedel, eftersom det finns risk för globala livsmedelskriser. Vi måste hitta balansen igen, menar Mercedes Bresso, ordförande i Regionkommittén.
- I detta nu går mervärdet till den industriella detaljmarknaden och till spekulation.
Kommissionen arbetar vidare under devisen att koppla ihop lantbrukare med konsumenter och livsmedel. Även under de gällande programmen ska det finnas åtgärder som kan användas för omstruktureringen av produktionen. Men hur det ska ske med tillämpning av gällande hygienregler förblir oklart.
Bernard van Goethem, direktör för veterinärfrågor, ser viss mån för flexibilitet.
- Undantag kan göras från EU:s så kallade hygienpaket eller så kan man jämka vissa krav i hygienföreskrifterna i bilagan till förordningen om livsmedel. Det kan gälla små kvantiteter som säljs direkt till slutkonsumenten eller till en lokal handelsman. Det kan gälla t.ex. små mängder råmjölk.
Det skulle i praktiken tillåta undantag på nationell nivå till krav på separat desinfektion och rengöring.
Livsmedelsmyndigheten i Bryssel uppmanar producenterna att se över bilagorna till hygienförordningarna och kräva undantag hos de nationella myndigheterna. Medlemsländerna borde enligt kommissionen vara aktiva och införa större flexibilitet i åtgärderna som tillämpas.
|
|
