|
|
27.4.2012 / Landsbygdens Folk
Obama ifrågasätter USA-farmarnas direktstöd
Den senaste upplagan av Farm Bill från år 2008 löper ut i höst. Obama-administrationen söker förtvivlat efter nya sparobjekt. Ingenting är heligt och nu tas också jordbruksstöden till granskning. Nedskärningar väntas, men det är oklart hur stora de ska bli.
Under de följande tio åren ska jordbruksbudgeten skäras ned med 23 miljarder dollar (cirka 17,5 miljarder euro), om regeringen får som den vill.
Senatens jordbruksutskott offentliggjorde senaste fredag ett dokument där möjliga sparåtgärder inom jordbrukssektorn räknas upp. Enligt den 900 sidor tjocka utredningen borde de direkta stöden strykas utan kompensation.
På strykningslistan står också de anticykliska priskompensationerna, bland dem det rätt nyinrättade programmet "Acre", som garanterar en viss inkomstnivå oberoende av förändringar i priser och skördar.
USA:s jordbrukare har just nu svårt att finna de rätta argumenten mot sparåtgärder. Senaste år förtjänade USA-farmarna mer än någonsin tidigare.
Det mest sannolika sparobjektet är programmet med direkta stöd som omfattar cirka fem miljarder dollar per år. Det direkta stödet betalas utan att vare sig skördens storlek eller rådande marknadspriser beaktas. Beloppet varierar från gröda till gröda.
Stödprogrammet ger producenterna fasta årliga inkomststöd enligt historiska kriterier, oavsett den mängd farmaren producerar.
Andra stödprogram, exempelvis skördeförsäkringen, förväntas klara sig undan med mindre dramatiska nedskärningar. Den federala regeringen betalar hälften av farmarens försäkringsskydd för så kallade berättigade grödor enligt regionala kriterier.
Skördeförsäkringarna anses vara den viktigaste stödåtgärden, eftersom det handlar om att trygga farmarnas utkomst i situationer som påverkas av yttre faktorer som väder och vind.
Nu har också de ekologiska jordbrukarna i USA bildat front mot de direkta stöden, eftersom de betecknas som en direkt subventionering av industriell massproduktion.
De stora jordbruksföretagen tjänade senaste år sammanlagt 100 miljarder dollar. Trots detta sköt staten till 25 miljarder dollar. Utbetalningarna är lagliga, men systemet är ruttet, anser kritikerna.
Målsättningen med Farm Bill var från början att stabilisera priser och mängder för att trygga farmarnas utkomst. Men systemets kritiker, framför allt förespråkare för ett uthålligt jordbruk, betecknar de så kallade prisstabiliserande stöden som en dinosaurie.
De konventionella storproducenterna är skyddade mot skördebortfall, prisfluktuationer och har tillgång till förmånliga krediter. Ekologiska jordbrukare saknar sådana skyddsnät, framhåller Ben Lillistone vid institutet för handel och jordbrukspolitik i Minnesota.
Enligt Lillistone är det ekologiska jordbruket en bransch som växer i betydelse i USA. Alltfler farmare satsar på ekologisk odling eller produktion av närmat. Men dessa odlare känner sig förfördelade av staten.
Spänningen mellan de stora farmerna och det växande antalet ekologiska odlare ökar. Ekofarmarna kräver att produkter som framställs med hjälp av gentekniskt förändrade grödor måste märkas. De klagar också över föroreningar via GMO-pollen.
En rörelse som består av 123 olika organisationer har i ett brev till de politiska beslutsfattarna framhållit betydelsen av alternativa stöd som främjar uthållig energi, landsbygdens utveckling, produktion av biomassa och ekologiska livsmedel.
Det amerikanska jordbruksministeriet har en svår sits, i synnerhet mot bakgrunden av det kommande presidentvalet. Jordbruksminister Tom Vilsack uppges febrilt söka inbesparingsobjekt som är möjligast oskadliga för alla parter. Med undantag för stödprogrammen är sparmöjligheterna i den amerikanska jordbruksbudgeten starkt begränsade. Cirka 70 procent av utgifterna är öronmärkta för diverse matprogram för mindre bemedlade familjer.
|
|
