|
|
13.4.2012 / Landsbygdens Folk
Stora visioner för åländsk mjölk
Det handlar om 70 procents produktionsökning för mjölk och båda tror att det är fullt möjligt.
- Vi kan jämföra med Öland som har ungefär lika stor landareal som Åland. Där finns det 20.000 kor så vår mjölkproduktion skulle ända bara vara 17 procent av vad man nu har på Öland, säger Snellman.
I dagsläget har det åländska mejeriet en mjölkinvägning på knappt 15 miljoner liter år. När mjölkproduktionen i landskapet var som störst i början på 1960-talet var man uppe i ca 20 miljoner liter per år. Då fanns det ca 8.000 kor på Åland.
Ålandsmejeriet har flerfalt prisbelönta ostar i Finland, vilket är unikt för ett så litet mejeri. ÅCA:s smör har också varit testvinnare i Sverige och med mera råvara skulle man kunna sälja betydligt mera ost och smör från Åland. Både på finländska fastlandet och i Sverige.
Det har näringsministern Karlström personligen låtit sig övertygas om. I svenska Ockelbo, som hittills är mest känt som kronprins Daniels hemkommun, finns nämligen också det företag som säljer ÅCA:s produkter i Sverige.
- Där ropar man efter mera ost och smör från Åland. Nu måste de ta produkter från danska Bornholm i stället, säger Karlström efter ett besök hos företaget i Ockelbo.
Karlströms idé för att finansiera mekaniserade ladugårdar för 1.000 nya kor på Åland - och med 100 årsarbetsplatser som beräknad ringverkan - är en ny finansieringsmodell, där landskapets nuvarande investeringsstöd på 40-45 procent i stort sett halveras.
- Det är inte sunt med så höga bidrag. Men sänker man stödet räcker det åt fler, påpekar Karlström.
För att kompensera det sänkta investeringsstödet föreslår han i stället att bolaget Norra Ålands industrihus Ab, som till 85 procent ägs av landskapet, ombildas till ett investeringsbolag som kan ställa upp med 20-25 procent i riskkapital för bland annat nya mjölkladugårdar.
- Då kan samhället också få pengar tillbaka när de nya företagen börjar gå bra, motiverar Karlström.
Han tror att unga jordbrukare på Åland har den entrepreprenörsanda som krävs för dylika satsningar, trots det sänkta investeringsstödet.
- Det blev en riktig energikick när jag träffade 25-30 jordbrukare från ÅPF:s ungdomsutskott i går kväll. Det var en otroligt skön atmosfär och framåtanda. De vill se sig som företagare och inte som bidragstagare, förklarade Karlström på presskonferensen där planerna presenterades.
Med större volymer kan Ålandsmejeriet också få bättre lönsamhet i sin produktion och därmed möjlighet att ge mjölkbönderna ett bättre avräkningspris.
- För att kunna exportera mera och också sälja via partihandelns stora kedjor måste vi ha tillräcklig bredd i vårt sortiment. Nu har vi i vissa fall varit tvungna att koncentrera oss på vissa produkter för att inte ha för lite av allt, påpekar Snellman.
Landskapsagronom Sölve Högman är också mycket förväntansfull.
- Det här kan sätt stärka lantbrukets roll i det åländska samhället på ett positivt sätt. Då kan man igen bli stolt över att vara bonde!
En projektgrupp med företrädare för producenter, politiker, mejeriet samt dess exportkanaler ska nu dra upp närmare riktlinjer för hur mjölknäringens framtidsvision kan förverkligas.
Dessutom ska Ålands teknologicentrums projekt för ren teknologi, Cleantech, skapa affärsmodeller och undersöka alternativ för att ta tillvara naturgödsel och andra restprodukter från mjölkproduktionen.
|
|
