|
|
16.3.2012 / Landsbygdens Folk
Pensionsfonder investerar i u-ländernas jordbruksmark
Människorättsorganisationerna har redan länge kritiserar fenomenet "landgrabbing" som innebär att kapitalstarka regeringar, företag eller institutioner köper upp billig jordbruksmark i utvecklingsländerna. De senaste åren har också pensionskassorna i välmående länder upptäckt möjligheten att investera i jordbruksmark för att säkra framtidens pensioner för sina medlemmar.
Jordbruksmark anses vara en investering med god avkastning, utgående från prognosen att den växande världsbefolkningen behöver mer mat och energi, samtidigt som livsmedelsproduktionens resurser blir knappare.
Enligt organisationen "Grain" som bekämpar landgrabbing, är pensionsfonder i industriländerna numera den största gruppen av institutionella placerare som köper jordbruksmark. "Grain" räknar upp ett antal pensionskassor i USA, Australien och Europa som investerar i globala markköp. Bland de europeiska kassorna nämns bland annat tyska ÄVWL, danska PKA och den andra och tredje AP-fonden i Sverige.
Insynen är mestadels bristfällig, men pensionskassornas investeringar i jordbruksmark beräknas i dag motsvara en andel av mellan en och tre procent av pensionskassornas portföljer. Om ett par år väntas andelen stiga till mellan tre och fem procent.
Eftersom jordbruksmark i de industrialiserade länderna är förhållandevis dyr, intresserar sig pensionsfonderna i huvudsak för billig mark i fattiga länder, helst med tillgång till vatten och förbindelser till en hamn. Populära objekt återfinns i Sydostasien, Sydamerika, Ryssland och Afrika. Afrikanska länder som Sudan och Zambia anses erbjuda säkra långtidsinvesteringar.
Köpare och säljare möts på internationella konferenser för "AgInvesting", som arrangeras i de stora huvudstäderna med jämna mellanrum. Nästa stora konferens för global aginvesting arrangeras i New York i slutet av april.
Pensionsfondernas verksamhet kritiseras häftigt, eftersom deras markköp ofta jämförs med den landgrabbing som rika länder sysslar med. Icke-regeringsorganisationer som "Grain" finner mest negativa följder för den lokala befolkningen.
Enligt "Grain" främjar de utländska markinvesteringarna ett storskaligt jordbruk som tvingar lokala bönder att lämna sina täppor. Hela befolkningsgrupper kan bli tvungna att flytta för att ge plats för stordriften. Många markköp sker också i områden där befolkningen har svårt att hävda rättigheterna till sin jordbruksjord. Till och med Världsbanken uppger i en rapport att det är svårt att finna exempel på utländska markköp som har gynnat ortens befolkning.
Pensionskassorna försvarar sig genom att hänvisa till sitt ansvar. En grupp institutionella investerare antog i fjol FN:s principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk, som förutsätter mesta möjliga hållbarhet och transparens. Principerna har antagits av pensionsfonder i Sverige, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. En USA-fond finns också med bland undertecknarna.
Fonderna förbinder sig att bidra till miljömässig hållbarhet, att respektera arbets- och mänskliga rättigheter samt existerande rättigheter till land och resurser. De lovar att upprätthålla en hög affärsetik och etisk standard. De investerare som lanserar jordbruksprinciperna är med i en ny arbetsgrupp som ska stöda implementering och ta fram nya verktyg för att utveckla ansvarsfulla investeringar i jordbruk.
Jordbruksprinciperna ska ständigt förbättras utgående från nya erfarenheter som görs i samband med investeringarna, hävdar de berörda kassorna.
I Tyskland och Danmark har en offentlig debatt om pensionsfondernas investeringar i fattiga länder börjat ta fart. EU planerar under våren en konferens om spekulation i livsmedel där uppköp av mark i u-länderna också står på agendan.
|
|
