|
|
9.3.2012 / Landsbygdens Folk
Riktlinjerna för regeringens närmatsprogram klara
Den aktuella utredningen är gjord av en arbetsgrupp bestående av fyra experter inom området; projektchef Irma Ikäheimo från EkoCentria, matkulturombud Anni-Mari Syväniemi från MTK ry och programchef Päivi Rönni från MTK Tavastland. Gruppens arbete har letts av Seija Kurunmäki från Kuule Oy.
- Definitionen av närmat har varit motsägelsefull i snart tio års tid och den har ältats i många olika instanser, säger Kurunmäki som understryker att definitionen av närmat utgår från konsumenten.
- Den här definitionen gör det möjligt att tillämpa de lagstadgade lättnaderna som fastslogs hösten 2011 också på lokalmat, det vill säga mat som produceras inom det egna landskapet, fortsätter hon. Och det skapar en grund för verklig utveckling av regional matkultur, i likhet med den i andra europeiska länder.
Ett problem är att begreppet närmat förvirrar mer än det engagerar. Det saknas även gemensamma mål, samarbete och samordning inom branschen samtidigt som marknadsorienterat företagande inte främjas i tillräckligt hög grad.
- Men den värsta flaskhalsen inom närmatssektorn är att konsumenternas efterfrågan och de olika leveranskedjornas utbud inte möts, säger Kurunmäki.
Ett ökat behov av närmat har kunnat observeras i dagligvaruhandeln, i restaurangsektorn och bland dem som använder sig av den offentliga sektorns mattjänster.
- Tillgången på närmat är en utmaning för både handel och restauranger, konstaterar hon. Inom den offentliga sektorn utgörs hindren å ena sidan av beslutsfattarnas värderingar och attityder, å andra sidan av upphandlingslagen och hur den tolkas.
För att råda bot på flaskhalsarna presenterar arbetsgruppen tjugo preliminära åtgärdsförslag som grund för den fortsatta planeringen av närmatsprogrammet. Fem åtgärder föreslås för att aktörerna ska engageras i utvecklingen av närmat och skapa en gemensam vision bland olika förvaltningsområden och aktörer.
Enligt utredningsgruppen borde hela livsmedelsekonomin bli föremål för granskning och inte enbart närmaten.
- Det är ett faktum att utvecklingen av när- och ekomatsektorn inte ensam räcker till som motor för önskad tillväxt och export, påpekar Kurunmäki.
I utredningen föreslås bland annat ett ansvars- och spårbarhetsarbete samt insatser för att minska matsvinnet som metoder för att den ansvarsfulla livsmedelskedjans ställning ska stärkas.
Det konstateras även att konsumenterna, handeln och restaurangerna önskar fler närmatsproducenter och många har möjlighet att utnyttja även små partier. Här består flaskhalsen av bristen på nya företagare och på brister i marknadsföringskunskaperna hos producenterna.
- Regeringen har förbundit sig till att främja närmat och ekologiska livsmedel och det finns en tämligen bred uppsättning metoder för detta, säger jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen som tog emot utredningen.
- Det ligger i tidsandan att diskutera matens värderingar, fortsätter han. Via när- och ekomatprogrammen ökar debatten och omsätts till handling inom hela livsmedelskedjan.
|
|
