|
|
2.3.2012 / Landsbygdens Folk
Sänkta realinkomster, mer byråkrati risk med EU:s nya jordbrukspolitik
Haglund förutspådde en viss utjämning av stödnivåerna, men trodde att detta inte behöver påverka våra jordbrukare eftersom Finlands nuvarande stödnivå ligger ganska nära EU:s medeltal.
Hur mycket pengar EU sist och slutligen kommer att satsa för perioden 2014-2020 blir troligen klart först i slutet av det här året och före det är det enligt Haglund svårt att förhandla riktigt konkret om det nya jordbruksprogrammet.
- Det går till sista minuten innan man vet om detaljplanen.
Klart är däremot att CAP-stödet ska bli grönare. Förslaget är att 30 procent av alla stöd binds till miljövänliga odlingar och att en del av åkermarken ska göras till "ekologiska nischer" som är obrukad eller i träda. Men enligt Haglund finns det en risk att detta endast leder till mera byråkrati för bönderna utan att skapa något mervärde för miljön.
- Åtgärderna måste ha praktisk betydelse och får inte bara handla om symboliska värden.
Han är heller "inte riktigt pigg på" kommissionens förslag att CAP-stödet bara ska ges till "aktiva jordbrukare" (hur definierar man vem som är aktiv?) och att det skulle begränsas till maximalt 300.000 euro per gård.
- I Finland är det bara 15 gårdar som kommer över den gränsen. Ett sådant tak passar heller inte in i kompensationssystemet, som skapats för att sänka livsmedelskostnaderna.
Till de positiva saker som diskuterats i samband med det nya jordbruksprogrammet hör att skapa bättre krishanteringsfonder för att exempelvis hjälpa odlare som drabbats av Galna ko-sjukan eller andra katastrofer. Också stöden till geografiskt eller klimatmässigt speciella områden kan komma att höjas. Dessutom föreslås "ganska mycket pengar på ny forskning".
För att ytterligare försöka underlätta generationsväxlingar diskuteras ett nytt startstöd för unga jordbrukare. Ett annat förslag är ett stöd under fem år på totalt 70.000 euro till "mikroföretag" för att skapa biinkomster i anslutning till jordbruket.
Men alla sådana åtgärder skapar mera byråkrati, vilket är ologiskt med tanke på att ett av syftena med det nya jordbruksprogrammet är att minska byråkratin kring jordbruket.
- Men man ska heller inte glömma bort att en del av den nuvarande byråkratin har skapats i Helsingfors och kanske i värsta fall också i Mariehamn. Boven är inte alltid Bryssel, menade Haglund.
ÅPF-basen Anders Englund tog upp EU-föreslaget att man på bara tre hektar ska tvingas odla tre olika grödor. Också mjölkbonden Trygve Sundblom och spannmålsodlaren Henry Lindström protesterade mot detta.
- Vi mjölkproducenter måste odla vall. Vi får sälja kor om vi måste börja odla vete, påpekade Sundblom.
- I sydligare länder kan man ha problem med koncentration. Men inte kan vi ha en äppelodlare att vart tredje år odla vete, kommenterade Lindström.
Haglund konstaterade att det finns områden med specifika problem där det kan vara motiverat med krav på flera olika grödor.
- Men sådana krav ska inte påföras hela Europa. Det kommer säkert att ske förändringar i det här förslaget. Men det är bra om jordbrukare och andra som berörs kommer med aktiva förslag om vad som kan vara rimligt, betonade Haglund.
Han ansåg också att det kan vara bra med ökat utrymme för nationella stöd, men varnade samtidigt för att "ingen kommer att undgå sparkraven" när regeringarna i Helsingfors och Mariehamn "vänder på varje sten" för att skära ner i budgeterna.
|
|
