|
|
2.3.2012 / Landsbygdens Folk
Färre skogsarbetare tvingar fram nya grepp
- Skogsvårdsföreningen samlar ihop röjningsarealen som säljs till vår samarbetspartner, som i sin tur ser till att arbetet utförs med sin egen arbetskraft. Eftersom vi beställer tjänsten kan vi bjuda ut tjänsten till ett fast pris, det vill säga att vi kan ge ett fast pris i euro per hektar för röjningen, förklarar han, och tillägger att områdena där den nya tjänsten testas är Karlebynejden och de södra delarna av Kristinestad.
Medelåldern för skogsarbetarna som anlitas av Skogsvårdsföreningen Österbottens är över femtio år. En av dem är Mikael Örn, 52, i Karperö.
- Jag har aldrig ångrat valet av yrke. För jag har aldrig velat arbeta i en fabrik och det här jobbet är dessutom fritt och jag trivs. Jag kan planera arbetsdagarna, men det kräver så klart självdisciplin, säger Örn.
Örn berättar att olika typer av röjningar och planteringar hör till de vanligaste uppgifterna för en skogsarbetare. Ett arbete som sker manuellt med motorsåg eller röjsåg.
- Det är ett tungt arbete och jag har litet sjukt i ryggen, men man lär sig hur man ska göra för att orka.
Han har ingenting emot att skogsvårdsföreningen testar konceptet med att köpa tjänster av en annan part. Det är enligt honom förståeligt när inhemsk arbetskraft inte går att säkerställa.
- Det blir säkert vanligare med att rekrytera arbetskraft på det här viset för de måste ha personal. Den enda risken jag ser med det är att allt måste gå rätt till och att arbetarna som anlitas får rätt lön och har samma rättigheter som vi, säger han.
Marja-Liisa Juntunen, som är forskare vid skogsforskningsinstitutet Metla, konstaterar för sin del att andelen fastanställda vid skogsvårdsföreningarna minskar. I stället köper föreningarna in tjänster från olika företag. Hon har granskat arbetskraften i skogsvården som den är i dag och hur den torde se ut i framtiden.
Marja-Liisa Juntunens uppgifter visar att andelen nya skogsarbetare har varit 2-3 procent av den fast anställda arbetskraften i skogsföreningarna.
- Eftersom det varje år avgår cirka 20 skogsarbetare med pension, alltså 5-6 procent av arbetskraften i föreningarna, kan vi dra slutsatsen att de fastanställda skogsarbetarna minskar i skogsföreningarna.
Sannolikt är det inte frågan om brist på arbetskraft bakom minskningen, utan ett medvetet val att inte anställa nya skogsarbetare för varje skogsarbetare som går i pension, tror Juntunen.
Med vilken arbetskraft ska skogsföreningarna göra t.ex. planteringar år 2016? I hela landet skulle hälften av arbetet utföras av egna skogsarbetare, 35 procent manuellt av skogstjänsteföretag och resten maskinellt av skogstjänsteföretag, enligt Juntunen. Här förekommer regionala skillnader. Andelen egna skogsarbetare är betydligt större i Södra Österbotten, ca 65 procent, jämfört med Södra Finland, 40 procent.
Ser man på plantskogsröjningen år 2016 angav 17 procent av de föreningar som svarade att de inte tänker använda egna skogsarbetare alls för röjningen. 53 procent tänker inte anlita skogstjänsteföretag för maskinell plantskogsröjning.
Marja-Liisa Juntunen presenterade uppgifterna på Skogsbrukets vinterdagar i Esbo.
|
|
