|
3.2.2012 / Landsbygdens Folk
Svinvälfärd både smakar och kostar
Martin Ylikännö, som representerade svinproducenterna, påminde att Finland redan i dag har en mycket hög standard på svinproduktionen, trots att branschens lönsamhet de senaste tio åren varit dålig.
- Ändamålet med förordningen är gott, men kostnaderna för höga. Att ytterligare belasta svinproducenternas ekonomi kan vara katastrofalt för den inhemska produktionen. Det är ett faktum att industrin är rätt kraftlös gentemot handeln, så det är osannolikt att vi får tillbaka investeringen via ett högre producentpris på kött.
MTT Ekonomisk forskning uppskattar att de ändringar som föreslås innebär en årlig kostnad på cirka 6,5 miljoner euro, eller att det blir 1-2 cent dyrare att producera ett kilo kött.
På gårdsnivå beräknas kostnaden i medeltal vara 3.251 euro per gård om året. Den verkliga kostnaden per gård varierar stort från gård till gård - enligt MTT är kostnaden för 95 procent av gårdarna 956-1.3335 euro per år. Dyrast blir att anpassa äldre, för över tio år sedan byggda eller ombyggda svinstall.
- Kravet på större andel fast golvyta innebär den största kostnaden. Denna kostnad står enligt beräkningarna för 52 procent av de sammanlagda kostnaderna, sade MTT-forskaren Timo Karhula.
Sjukboxarna står för 18 procent av kostnaderna och boxstorleken för 16 procent.
MTT:s beräkningar baserar sig på enkätsvar från 162 svinproducenter. Enkäten genomfördes år 2010.
- På basen av de uppgifter vi fick innebär den föreslagna förordningen ändringar på ungefär hälften av svingårdarna, enligt Karhula.
- På grund av den svaga ekonomin och lönsamhetsutvecklingen på svingårdarna är det motiverat med långa övergångstider och tillräcklig ersättning till exempel i form av investeringsstöd och högre producentpris på kött.
Forskarna och djurskyddsföreningarna ser de föreslagna åtgärderna som verkliga förbättringar för svinens välmående. Anna Valros, professor i veterinärmedicin med inriktning på djurvälfärd, samt djurskyddsföreningarnas representanter önskade att de föreslagna ändringarna träder i kraft så snart som möjligt, eftersom åtgärderna klart ökar klövhälsan och djurens uthållighet och minskar på svansbitning.
Enligt förordningstexten är övergångstiden för de flesta åtgärder 3-15 år. De längsta tiderna gäller åtgärder som kräver ändringar i svinstallens konstruktioner.
Förordningen som gäller svinens välfärd hör ihop med den totalreformen av djurskyddslagen som förbereds vid jord- och skogsbruksministeriet. I framtiden kommer motsvarande djurskyddsförordningar att ges också för andra djurslag.
Också på EU-nivå omarbetas djurskyddslagstiftningen som bäst, vilket LF informerade om förra veckan. Svinproducenten Martin Ylikännö ansåg att den inhemska lagstiftningen inte får vara strängare än EU:s, eftersom det leder till en konkurrensnackdel.
- Strängare djurskydd än i övriga EU borde vara frivilliga val för producenten, eller så ska investeringarna finansieras med offentliga medel, sade Ylikännö.
De viktigaste föreslagna förändringarna
- Större hinderfri golvyta per djur
- Större andel fast golvyta
- Sjukboxarnas andel minst 5 procent av ytan som krävs för den sammanlagda djurmängden
- Bomaterial för suggor och gyltor oberoende utgödslingssystem minst 1 vecka före beräknad grisning
- Material att böka i
- Dagsljus i alla avdelningar
- Belysning på minst 40 lux minst 8 timmar om dagen
- Bullernivån får bara tillfälligt överstiga 65 decibel
- Foderrännans minimilängd regleras enligt antal djur och deras storlek
|
|