|
|
27.1.2012 / Landsbygdens Folk
Förnyat EU-djurskydd ska bygga på kvalitet
Omställningen av burar för EU:s värphöns blev en pinsam flopp, men EU-kommissionen har lärt sig av misstaget. En del medlemsländer prioriterar djurskyddet högt medan andra länder ser det som en onödig kostnad och struntar i alltsammans.
- I första hand måste attityderna ändras för att nå mer varaktiga resultat inom djurvälfärden, medger Dalli.
Den europeiska djurskyddslagstiftningen har ofta utvecklats som svar på kriser och politiska krav under de senaste trettio åren. Den är detaljerad och sektorspecifik, men långt ifrån heltäckande.
Bestämmelserna tillämpas inte på ett enhetligt sätt i EU-länderna och detta skapar stora olikheter inom djurskyddet på den inre marknaden. Olikheter i djuruppfödningen borde beaktas redan då nya bestämmelser skisseras upp, säger Dalli.
I kommissionens meddelande om den nya djurskyddsstrategin konstateras att brister i EU-ländernas tillämpning av EU-lagstiftningen på flera områden är en av de viktigaste faktorer som negativt påverkar djurskyddet i EU. Ett annat hinder för ett fullständigt och enhetligt genomförande är att marknaden inte erbjuder tillräckliga ekonomiska incitament för att följa lagstiftningen.
I meddelandet noterar kommissionen att många berörda parter inte har tillräckliga kunskaper om djurskydd. Det finns luckor i EU-lagstiftningen som gör det svårare att säkerställa lämpliga djurskyddsvillkor för vissa typer av djur.
För att nå bättre framgångar med dessa problem bygger den nya strategin på två komponenter - ett förslag till en heltäckande djurskyddslag och en förstärkning av de nuvarande åtgärderna.
Lagförslaget förväntas främja ett innovativt synsätt inriktat på faktiska djurskyddsresultat i stället för mekaniska insatser. Betydelsen av personalens lämplighet, utbildning och fackkompetens blir viktigare än tidigare.
I den andra delen föreslås en förstärkning och optimering av kommissionens nuvarande åtgärder - bättre verktyg för att öka EU-ländernas efterlevnad av lagstiftningen och en intensifiering av det befintliga internationella samarbetet i djurskyddsfrågor.
EU ska också gå ut med bättre information till konsumenterna och genomföra undersökningar inom de områden där de största problemen inom djurskyddet har påträffats.
Kommissionen vill framöver stärka betydelsen av resultatorienterade indikatorer. I stället för att mäta djurvälfärden i millimeter spaltbredd i golvet, ska man bättre än tidigare ge akt på eventuella fysiska skador hos djuren.
Den nya strategin ger möjlighet till en lämplig flexibilitet, så att företagarna kan uppnå de nödvändiga standarderna på olika sätt. Genom öppenhet försöker man minimera de faktiska och upplevda spänningarna mellan djurskydd och ekonomi.
Djurskyddsåtgärder måste vara kostnadseffektiva. Den föreslagna tilldelningen av medel för utbildning förväntas vara ytterst kostnadseffektiv. Det ska bli ett bättre djurskydd för de använda pengarna, påpekar Dalli.
Värdet av djuruppfödningen i EU beräknas uppgå till cirka 150 miljarder euro per år. EU:s bidrag till stöd för djurskyddet uppskattas till 70 miljoner euro per år. Bidraget går till jordbrukare i form av djurskyddsstöd inom program för landsbygdsutveckling eller till annan verksamhet på djurskyddsområdet, t.ex. forskning, ekonomiska studier, informationsinsatser och utbildning.
Den nya djurskyddsstrategin har välkomnats av de europeiska jordbrukarnas takorganisationer Copa och Cogeca. Copa-Cogecas generalsekreterare Pekka Pesonen varnar ändå för tilläggskostnader och tvivlar på producenternas möjligheter att ge kostnaderna vidare till andra aktörer längs produktionskedjan.
- Våra partner i icke-EU-länder slipper dessa kostnader, menar Pesonen som betvivlar att konsumenterna i alla situationer är beredda att betala ett fullt pristillägg för djurskyddet.
Enligt Pesonen måste EU i förhandlingarna med sina handelspartner säkerställa att samma djurskyddsstandarder ska gälla för såväl inhemska som importerade livsmedel. I annat fall ligger EU-producenterna sämre till.
|
|
