|
|
13.1.2012 / Landsbygdens Folk
Årlig avgift - men kontrollen uteblir
Bara en gång under de fyra år han betalat kontrollavgift sedan ÅMHM startades har kontroll exempelvis skett hos Ålands producentförbunds vikarierande VD Tage Eriksson, som driver en köttgård med mer än 30 djurenheter.
- Hela systemet att man måste betala för ett arbete som inte utförs är väldigt ologiskt. Särskilt för oss jordbrukare som inte är vana vid sådant, tycker Eriksson.
Både han och ÅPF:s ordförande Anders Englund blev hörda och fick möjlighet att framföra bland annat den här kritiken i samband med den utvärdering av ÅMHM:s verksamhet som utförts av konsultföretaget Ramboll Finland.
Vid en presskonferens i måndags då utvärderingsrapporten presenterades förklarade myndighetschefen Yvonne Österlund att ÅMHM:s personal "går på knä" och på grund av bristande resurser inte hinner utföra alla sina uppgifter. Det finns även lagstadgade uppgifter som myndigheten därför prioriterat ner eller helt enkelt lämnat bort. Exempelvis djurskyddet för gårdar med 5-30 djurenheter hör till det som ÅMHM inte alls hunnit med under sina fyra första år.
ÅMHM bildades den 1 januari 2008 när nio olika myndigheter och enheter sammanfördes till en enda gemensam organisation. Till dess uppgifter hör bland annat att tillhandahålla veterinärvård, sköta laboratorieverksamhet samt handlägga ansökningar om miljö-, livsmedels- och alkoholserveringstillstånd samt utöva tillsyn inom bland annat hälsoskydd och djurskydd.
För utvärderingen intervjuade Rambolls konsulter både ÅPF:s ordförande Anders Englund och vikarierande VD Tage Eriksson, som då fick möjlighet att framför jordbrukarkårens kritik mot kontrollavgiften, som de större gårdarna alltså ska betala varje år oavsett om kontrollen utförs eller inte. Det här systemet har enligt Eriksson införts enligt modell från Sverige och motiverades med att man på det sättet jämnar ut djuruppfödarnas kostnader över en längre period i stället för att betala en mycket högre engångsavgift i samband med besöket.
Men Eriksson ser det här som ett ologiskt och främmande system för den åländska rättsuppfattningen.
- Man vill ju inte betala för något som aldrig utförs.
En annan kritik från köttproducenter gäller hur själva inspektionerna utförs. Enligt föreskrifterna ska inspektionerna till en tredjedel vara granskande och till två tredjedelar stödjande.
- Men ÅMHM:s inspektörer verkar inte alltid ha tillräcklig kompetens för en stödjande rådgivning som skulle vara till nytta för djurägarna, kommenterar Tage Eriksson.
I sin rapport föreslår utvärderarna att landskapet ska satsa budgetpengar på fler inspektörer till ÅMHM, men något sådant löfte ger inte landskapsregeringens social- och miljöminister Carina Aaltonen (s). Hon tycker i stället att de taxor som ÅMHM tar av företag och privatpersoner kunde vara högre. På Åland är timtaxan nu 30 euro per timme mot 47 euro i Raseborg och cirka 82 euro på Gotland som Ramboll också jämfört med.
Som köttproducent kontrar Tage Eriksson med att avgifterna nu endast täcker cirka 20 procent av ÅMHM:s kostnader. Och att höja årsavgiften för inspektioner som aldrig utförs kan knappast motiveras.
Eriksson hänvisar också till att ÅMHM för över 200 euro per styck har utfört inspektioner på de två strutsgårdar som finns på Åland och som vardera har bara ett par tre strutsar.
- Så kostnaden för djurägarna blev över 50 euro per struts!
Tage Eriksson har liksom många andra uppfattningen att ÅMHM i många fall petar alltför mycket i detaljer i stället för rikta in sig på en mer övergripande verksamhet.
|
|
