|
|
23.12.2011 / Landsbygdens Folk
Översvämningar drabbar åkermark i södra Finland
Havsvattenståndet i Finska viken och Skärgårdshavet har varit väldigt högt under stora delar av december. På Meteorologiska institutets mätstationer i Helsingfors, Hangö, Åbo och Föglö har man under månadens första hälft uppmätt nivåer på +70 centimeter eller mer (över normalvattenståndet).
Under förra veckoslutet och måndagen var nivån exceptionellt hög och följaktligen översvämmades bäckar och åar med den påföljden att vattnet sökte sig upp på åkrar och vägar, eftersom jordmånen nu är fullständigt vattenmättad.
I Nyland har flödena ställvis varit större än under översvämningsperioden i våras. Nederbörd kan höja vattennivån ytterligare.
Vattenflödena i de största åarna i Nyland ökade betydligt i början av december. Enligt Nylands NTM-central var flödena i Forsby å i Lovisa, Borgå å och Karis å i Raseborg mer än 30 kubikmeter per sekund och i Vanda å överskred flödet 80 kubikmeter per sekund under mitten av december.
De stora sjöarna, som Lojo sjö och Hiidenvesi, jämnar ut vattenflödena. I områden med färre sjöar kan förändringar i flödena ske mycket snabbt. Till exempel vid forsen Holmankoski i Tessjöån i Lovisa ökade medelflödet från 25 kubikmeter per sekund till rekordnoteringen 60 kubikmeter per sekund under endast ett dygn, som en följd av den rikliga nederbörden.
Ju kraftigare nederbörd, desto större är förändringarna i vattennivåerna och flödena. Å andra sidan kan ett klarare och kyligare väder snabbt sänka vattennivåerna.
Näringsläckaget, och i viss mån också erosionen, har varit omfattande vilket lett till att näringsämnesbalansen i vattendragen nu upplever en kännbar punktbelastning.
- Det är helt klart att det för tillfället förekommer ett visst näringsläckage, säger växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet.
Även i Åboland har det varit blött i december.
- Blir det ingen tjäle i år så drabbas markstrukturen negativt. De rikliga vattenmängderna slammar igen åkrarna vilket i sin tur leder till att ytjorden och markpartiklar rinner ut i vattendragen. Och med dem förstås också näringsämnen, säger han.
Höstsådda grödor riskerar självfallet att drabbas.
- Ställvis påverkar det här de höstsådda grödorna och ju mer översvämningarna drar ut på tiden desto mer kritiskt blir det, säger Fritzén.
I Österbotten är läget aningen lugnare när det gäller havsvattennivån. Liisa Maria Rautio, chef för enheten för vattenresurser vid Österbottens NTM-central, påpekar ändå att läget snabbt kan förändras.
- Det gäller att vara på sin vakt då det är väldigt små förändringar som krävs för en översvämning här i Österbotten.
Rautio är trots allt mer oroad för så kallade stöpisdammar (issörja) som har en tendens att ställa till med problem i framförallt Esse å, men också i Lappo å och Kyro älv.
- Stöpisdammarna skapas när isbildningen sker i etapper och just i Esse å, i synnerhet i Pedersöre, är det ofta ett bekymmer som leder till översvämning. Det brukar vara aktuellt i jultider, men enligt den senaste väderleksrapporten så torde det inte ske så pass tidigt i år, säger hon.
|
|
