|
|
16.12.2011 / Landsbygdens Folk
Finansutskottet höjde anslag i statsbudgeten
- Den synligaste förbättringen var tilläggspengarna för kommunikationsministeriets bidrag till enskilda vägar. Det tycker riksdagsledamoten Mats Nylund (sfp) efter att finansutskottet i måndags gav ut sitt betänkande om statsbudgeten för nästa år. Mats Nylund är medlem i utskottets jordbruksdelegation och trafikdelegation.
Regeringen hade i sin budgetproposition föreslagit 8 miljoner euro i bidrag för enskilda vägar, en sänkning med 16 miljoner euro jämfört med årets budget.
I år finns i alla fall en summa på 10 miljoner avsett för förbättring av sådana vägar som används för virkestransporter, detta enligt den av Esko Aho ledda skogsarbetsgruppens förslag. Den nya regeringen konstaterar att de här pengarna nu upphör efter att ha beviljats årligen i 3 år.
Nu enades riksdagens finansutskott om att höja anslaget, så att nivån är den samma som i fjol, när man räknar bort de 10 "extra" miljonerna.
När det gäller skogsbruket finns det enligt Mats Nylund orsak till bekymmer också framöver. Regeringen hade föreslagit 60,23 miljoner euro i skogsförbättringspengar nästa år, men finansutskottet beslöt höja anslaget med 2 miljoner. Men det räcker knappast.
- Trots att vi också kom överens om att höja tilläggsanslaget i år för skogsförbättringar i tredje tilläggsbudgeten till 6,25 miljoner, blir det fortfarande en beräknad eftersläpning på 15-20 miljoner i anslaget i år.
Räknar man ihop årets anslag för skogsförbättringspengar och anslaget för klenvirkesstöd blir det dryga 89,50 miljoner euro. Nästa år minskar summan av de här två anslagen till litet på 79 miljoner, en minskning med 10 miljoner alltså. Då är det beaktat att de 9,75 miljoner av klenvirkesstödet som blev oanvända i år, flyttas till nästa år.
Att det mesta av klenvirkesstödet blev helt oanvänt i år betyder emellertid inte att det inte skulle ha funnits behov av pengarna för skogsvård, detta närmast med hänvisning till den beräknade eftersläpningen av skogsförbättringsåtgärder i år på 15-20 miljoner euro.
Det finns kanske en möjlighet att man under nästa år kan ta till hjälp de pengar som anslagits för inmatningstariffer för vindkraft och flytta dem till exempelvis stöd för energivirke, eftersom det ändå dröjer med etableringarna av vindkraftverk. Det här har bland annat jord- och skogsbruksutskottet påpekat i sitt utlåtande om nästa års statsbudget till finansutskottet.
Finansutskottet hittade också en halv miljon till för lantbruksrådgivningen, så att anslaget nu blir litet under 7,7 miljoner. Det är ändå 3 miljoner mindre än i år. Finansutskottet hittade också 200.000 euro att öka 4H-anslaget med, så att det nu är litet på 4,50 miljoner euro. Fortfarande blir det dock en minskning med en halv miljon jämfört med innevarande år.
När det gäller främjandet av fiskerihushållningen fick riksdagsledamoten Christina Gestrin (sfp) ännu en gång in "sitt" anslag på 100.000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund. Finansutskottet kunde också enas om att lägga till 100.000 euro på momentet för främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen. Det här tillägget är avsett att främja reduktionsfiske för att minska näringshalterna i vattendragen. Anslaget går nu på 11,45 miljoner medan det var uppe i cirka 15,78 miljoner i fjol.
Anslaget för vattenhushållning på jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och skydd av översvämningar höjer utskottet med 1 miljon euro, så att det nu är på drygt 14 miljoner. Årets anslag är över 20 miljoner.
Av det här anslaget räknar man med att närmare 4,80 miljoner går åt för att fortsätta och slutföra sådana vatten- och avloppsprojekt som redan pågår. Enligt beräkningarna är det inte möjligt att sätta i gång nya projekt med stöd av de här pengarna, trots att det finns en mycket stor efterfrågan.
- Med andra ord ställer staten krav men tar inte sitt ansvar för att glesbygden kan lösa sin avloppshantering på bästa sätt, nämligen genom att så långt som det överhuvudtaget är möjligt ansluta sig till ett avloppsnät. I stället tvingas många fastigheter till mindre effektiva lösningar, fastän det skulle vara tekniskt sett helt realistiskt att bygga ut avloppsnätet för åtminstone en del av dem.
På miljöministeriets förvaltningsområde, har finansutskottet höjt anslaget med 900.000 euro för bygge av matarledningar för avlopp. Det sammanlagda anslaget som visserligen också rymmer andra uppgifter är nu 11,75 miljoner euro.
När det gäller kommunikationsministeriets stödanslag för det riksomfattande bredbandsprojektet konstaterar finansutskottet att projektet har framskridit i mycket olika takt i glesbygden på olika håll i landet. Utskottet hittade inte tilläggspengar till anslaget men förutsätter en utredning inkommande vår om hur bredbandsprojektet framskrider. Anslaget är på 11 miljoner i regeringens budgetförslag.
På miljöministeriets förvaltningsområde har utskottet ökat anslaget för miljövårdsutgifter med 1 miljon euro. Det är nu 14,16 miljoner. Pengar från det här anslaget används bland annat för att främja återvinningen av näringsämnen med avsikt att minska belastningen av Östersjön och för att effektivisera jordbrukets vattenvård inom Skärgårdshavets och Bottenhavets avrinningsområden.
Arbets- och näringsministeriets anslag för utveckling av landsbygden har utskottet ökat med 200.000 euro för utveckling av byaverksamheten i Finland. Det finns nu sammanlagt litet på en miljon euro för utveckling av byanäten.
Finansutskottets förslag baserar sig inte minst på de budgetmotioner som riksdagsledamöterna lämnade in tidigare i höstas och en överenskommelse mellan regeringspartierna. Med största sannolikhet kommer riksdagen således att godkänna statsbudgeten enligt de förslag som finansutskottet har i sitt betänkande.
|
|
