|
|
16.12.2011 / Landsbygdens Folk
Kontrollen av ekomat är den svagaste länken i kedjan
Kontrollerna är ekoproduktionens viktigaste men samtidigt svagaste beståndsdel, konstaterar europeiska forskare mot bakgrund av ekoskandalen i Italien. Forskarna kommer med sex förslag till förbättringar.
Professor Stephan Dabbert vid universitetet i Hohenheim är inte förvånad över nyheten att det italienska certifieringsföretaget deltog i förfalskningarna av ekocertifikat.
- Certifieringsorganen hör till systemets viktigaste beståndsdelar. Här finns åtskillig plats för förbättringar, tillägger Dabbert. Han leder forskningsprojektet CERTCOST, som under tre år undersöker ekobranschens kontrollsystem i sju europeiska länder.
Projektet finansieras av EU-kommissionen. Tio universitet eller forskningsinstitutioner i Tyskland, Tjeckien, Danmark, Storbritannien, Schweiz, Italien och Turkiet samarbetar. Målet är att analysera olika eko-certifieringssystem och föreslå förbättringar.
Forskarna har utarbetat en katalog med sex förslag till förbättring av nuvarande praxis när det gäller att effektivera kontrollerna och märkningen av produkterna.
Högst på förslagslistan står en enhetlig övervakning av kontrollsystemen. Än så länge saknas europeiska standarder som föreskriver genomförandet av kontroller och tillämpningen av sanktioner.
Enligt Dabbert måste övervakningen harmoniseras. Definitionen av regelbrott varierar mellan länderna. Det saknas en enhetlig katalog över sanktioner och definitioner som anger när ett brott mot reglerna föreligger.
Granskningarna borde intensifieras i riskföretag som tidigare har gjort sig synliga i fuskstatistiken, eller företag med ovanligt starkt inflytande på marknaden. Detta praktiseras redan i vissa EU-länder, men inte i alla.
Organisationen av kontrollerna bör förbättras. Dagens system med både statliga och privata kontroller har Dabbert inget att invända mot. I stället borde organisationen förbättras, liksom uppdragsfördelningen och samarbetet mellan institutionerna.
Forskningen inom området bör förbättras. Forskarna efterlyser ett europeiskt forum som regelbundet utbyter information om hur de gemensamma reglerna i detalj används i praktiken. Kontrollörerna borde få effektivare och enhetligare utbildning.
Ekoproducenterna bör också få bättre insyn i de krav som ställs inom ramen för kontrollsystemen. Certifierarna borde arbeta öppnare så att företagarna exakt vet vilka krav som ställs på dem.
Ekologisk märkning är viktig för att skapa och upprätthålla konsumenternas förtroende. I de flesta EU-länder har de nationella logotyperna vunnit genklang hos konsumenterna. Den nya EU-logon är däremot tämligen okänd. Forskarna anser därför att de nationella eko-logotyperna måste bibehållas, åtminstone tills förtroendet för EU-logon har nått motsvarande nivå.
|
|
