|
|
2.12.2011 / Landsbygdens Folk
Kuggfråga i CAP-reformen - vad är en gröda?
Finns det klarhet över vad som avses med en gröda, frågade Christer Finne, ÖSP, å en medlems vägnar under fullmäktiges debatt i onsdags. Är till exempel maltkorn och foderkorn en eller två grödor?
Anledningen är EU-kommissionens föreslagna krav i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken på minst tre grödor på gårdar med minst tre hektar åkermark. Undantag är om man har vall eller träda på hela åkermarken eller om åkern står under vatten en stor del av året.
- I december torde vi få ett förslag till förordning av kommissionen om tillämpningen av kriteriet för tre grödor, svarade SLC-ordföranden Holger Falck.
Ordföranden kunde vidare berätta för fullmäktige att Danmark som blir EU:s ordförandeland efter årsskiftet räknar med att ha ett reviderat förslag om reformen klart i februari eller mars. Sedan är det meningen att EU-parlamentet ska ta del av förslaget i sommar.
I koordineringsgruppen för reformen, där Holger Falck är medlem har man behandlat ett förslag om att bergsområdet i Finland skulle bli identiskt med området för det nordliga stödet, C-området alltså.
Dessutom diskuterar man om det skulle räcka med två huvudsakliga stödområden i stället för nuvarande A, B och C. Egentligen är tanken att A- och B-områdena kunde slås ihop till ett stödområde.
- När det gäller kommande LFA-stöd blir vi antagligen tvungna att lämna en del av åkerarealen på större gårdar utanför, fastän det kan bli fråga också om bara en liten del, sade Holger Falck vidare. I praktiken kommer det troligtvis att gå så att när gården uppnått en viss nivå på arealen så trappas stödet ner.
När det gäller investeringsstöden i allmänhet och startstödet till unga jordbrukare föreslås inga större förändringar. Ett undantag är att investeringsstödet föreslås riktat bara till gårdar under en viss storlek.
- Urvalsmetoder torde kunna tillämpas vid behov.
En av de stora frågorna blir om det är tillåtet att ha ett avträdelsestöd efter 2014, eftersom förtidspension inte finns nämnd i EU:s utkast till förordning om landsbygdsutveckling från 2014 och framåt.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback påminde om att jordbrukarnas möjligheter att bilda producent- och branschsammanslutningar nu ingår som en del av kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.
I Finland bereddes en proposition i frågan under tidigare jord- och skogsbruksministern Sirkka-Liisa Anttila (c), men den kom aldrig till riksdagen.
- Inom frukt- och grönsaksbranschen är sammanslutningarna emellertid redan ett etablerat begrepp också hos oss i Finland, påpekade Jonas Laxåback. Nu är meningen att också övriga produktionsgrenar skulle få möjlighet att bilda motsvarande sammanslutningar, dock inte med offentlig finansiering i detta skede så som i frukt och grönsakssektorn.
Målsättningen skulle vara att stärka producentens ställning i livsmedelskedjan, närmast genom möjligheten att påverka produktionsmängd och kvalitet.
- EU:s mjölkpaket innehåller en åtgärd som ger mjölksektorn möjlighet att bilda producent- och branschsammanslutningar, sade Jonas Laxåback. Det skulle säkert finnas ett behov av motsvarande sammanslutningar för potatis, spannmål, får, utsäde och för ekologisk produktion.
|
|
