|
|
2.12.2011 / Landsbygdens Folk
Växthusnäringen fick ingen egen skatteåterbäring i ramuppgörelsen
Det färska ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter och statsmakten blev en nitlott för växthusnäringen. Återbäringen av energiskatter inom energiintensiva företag ökar visserligen, men egenrisken på 50.000 euro årligen förblir intakt enligt regeringens förslag.
I anslutning till ramavtalet föreslår regeringen i en proposition att tröskelvärdet på 3,7 procent av de energiintensiva företagens förädlingsvärde sänks till 0,5 procent. Det skulle leda till att de energiintensiva företagen skulle få ytterligare 120 miljoner euro i årlig återbäring utöver nuvarande 130 miljoner. En sänkning av de energiintensiva företagens självrisk på 50.000 euro blev det dock inget av i regeringens proposition, inte heller för växthusens del.
Det torde innebära att det bara är några få stora växthusodlare med höga energikostnader som i praktiken kan dra nytta av den höjda återbäringen.
I samband med ramuppgörelsen har regeringen avtalat att förslaget om minskad återbäring av lantbrukets energiskatt läggs på is under den tid det inkomstpolitiska ramavtalet är i kraft. Det innebär att skärpningen av energiskatterna inom jordbruket och trädgårdsodlingen med cirka 18 miljoner euro inte genomförs ännu.
Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) behandlar uppgörelsen alla gårdar och regioner i landet jämlikt. Han anser att uppgörelsen förbättrar framför allt de aktiva jordbrukarnas verksamhetsmöjligheter.
Därutöver har regeringen avtalat om att en arbetsgrupp tillsätts för att utföra en övergripande och tväradministrativ kartläggning av lantbruksföretagarnas välbefinnande i arbetet. Arbetsgruppen ska även komma med förslag om utveckling av jordbrukarnas välmående och föreslå åtgärder för att förlänga jordbrukarnas tid i arbetslivet.
Vidare utreder regeringen möjligheten att utforma en separat fastighetsskattesats för jordbrukets produktionsbyggnader.
I dag betalar gårdarna skatt för produktionsbyggnaderna enligt den allmänna fastighetsskattesatsen, som varierar mellan kommunerna. Den är i alla fall minst 0,60 och högst 1,35 procent av byggnadernas värde. Skatten dras av från jordbrukets inkomst.
När det gäller anslaget inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde så föreslår regeringen inte några ändringar i den senaste kompletterande budgetpropositionen jämfört med den egentliga propositionen om budgeten, som kom tidigare i höstas. Anslaget slutar således på samma summa som tidigare, litet på 2,7 miljarder euro.
|
|
