|
18.11.2011 / Landsbygdens Folk
EU-länder vill ha ändringar i kommissionens CAP-förslag
De flesta medlemsländer fruktar att de nya CAP-reglerna ska öka belastningen på gårdarna och sänka jordbrukarnas inkomster. Det framgick då EU:s jordbruksministrar på måndagen dryftade CAP-förslaget för andra gången.
Storbritannien och Polen ansåg att förslaget om en träda på sju procent av arealen rimmar illa med strävanden att förbättra livsmedelsförsörjningen och EU:s konkurrenskraft. Delegationerna efterlyste mer nationellt spelrum för de nya miljöstöden.
Liknande åsikter kom från de baltiska länderna och Tyskland. Finlands jordbruksminister Jari Koskinen påtalade kravet på en spridning av odlingen till tre olika kulturer. Detta kan möta svårigheter i Norden, menade Koskinen.
Koskinen var däremot rätt nöjd med kommissionens förslag att balansera upp de direkta stödens nivåer mellan öst och väst. Han påpekade emellertid att stödrätterna för länder som tidigare har övergått till regionalmodellen borde förbli orörda.
Det förorsakar onödig byråkrati och kostnader för odlare och förvaltning om stödrätterna tas bort år 2013 för att införas på nytt följande år, menade Koskinen.
Han tillade att Finland förhåller sig positivt till en ökad förgröning av de direkta stöden. Men förgröningen borde i så fall förverkligas så att byråkratin inte sväller ut. Förgröning borde också vara möjlig på gårdsnivå.
Han påpekade att stödsystemet också i fortsättningen borde tillåta produktionskopplade stöd, åtminstone i nuvarande utsträckning.
Spanien, Portugal, Frankrike och Belgien talade också för kopplade direktstöd inom vissa produktionsinriktningar som exempelvis am- och dikor.
Från samma håll uttrycktes oro över kommissionens förslag till enhetliga arealstöd inom ett EU-land. Detta lämpar sig inte för länder med stora olikheter i produktionsstrukturen.
Nederländerna avvisar de nuvarande beräkningarna för att balansera upp de direkta stöden mellan öst och väst. Nederländerna kan förlora sex till åtta procent av stöden. Det är för mycket, sade jordbruksminister Henk Bleker.
Belgien fäste kommissionen uppmärksamhet på den högre kostnadsnivån i väst. Höga produktions- och lönekostnader måste kompenseras, underströk den belgiska delegationen.
Omvänt klagade Rumänien, Bulgarien, Polen och de tre baltiska länderna att kommissionen är alltför snål när det gäller att minska skillnaderna i stödnivåerna fram till 2020.
|
|