|
|
11.11.2011 / Landsbygdens Folk
Ska jordbrukarna betala för att bevattna?
Är det meningen att jordbrukarna ska börja betala för att bevattna med eget brunns- eller ytvatten? Den frågan kan man ställa sig efter att EU-kommissionen nu förebrått Finland, Danmark, Sverige och Belgien för deras sätt att genomföra begreppet vattentjänster i EU:s vattenlagstiftning.
I ett så kallat motiverat yttrande hävdar kommissionen att de här länderna genomfört begreppet vattentjänster i EU:s lagstiftning felaktigt, vilket lett till otillbörlig prissättning av vatten. Om länderna inte svarar på yttrandet inom två månader kan kommissionen föra frågan till EU-domstolen.
För att målen i EU:s ramdirektiv för vatten ska uppnås är medlemsländerna bland annat skyldiga att tillämpa en politik som täcker kostnader för vattentjänster. Enligt kommissionen omfattar sådana kostnader också miljöresurser.
I likhet med Sverige, Danmark och Belgien anser Finland att det räcker att ta betalt för bara försörjning av dricksvatten och för disponering och behandling av avloppsvatten. Kommissionen menar emellertid att begreppet vattentjänster bland annat innefattar även bevattning inom jordbruket, produktion av vattenkraft och brunnsborrning för jordbrukets och industrins förbrukning eller privat konsumtion.
Om dessa aktiviteter inte räknas till vattentjänster blir det svårt att fullständigt och korrekt tillämpa ramdirektivet för vatten, detta alltså enligt kommissionen. Mycket tyder på att kommissionens tolkning åtminstone delvis baserar sig på situationen i vissa sydeuropeiska länder med avsevärt mindre vattenresurser än exempelvis Finland.
Kommissionen har tidigare skickat liknande meddelanden till Tyskland, Österrike, Estland, Ungern och Nederländerna.
Enligt ramdirektivet för vatten, som trädde i kraft 2000, är medlemsstaterna skyldiga att skydda och återställa samtliga förekomster av grundvatten och ytvatten för att uppnå "god vattenstatus" senast 2015.
- Det är absolut för tidigt att försöka dra några som helst slutsatser ännu, säger miljörådet Saara Bäck, som är chef för miljöministeriets grupp för vattenskydd och miljökonsekvensbedömning.
- Vi fick EU-kommissionens yttrande i slutet på förra veckan, alltså efter att kommissionen gett saken offentlighet genom ett pressmeddelande, och tillsvidare går allt tjänstemannaarbete ut på att studera och tolka innehållet och betydelsen av yttrandet.
I Finland har vi hållit oss till att uppbära avgifter för dricksvatten och avloppsvatten.
- Enligt vår tolkning av ramdirektivet har det här räckt och vi har upprätthållit tillämpningen av våra regler enligt det, säger Saara Bäck.
Situationen är i stort sett den samma i de övriga länderna som fått det nu aktuella yttrandet.
- Av yttrandet framgår emellertid att kommissionen har en avsevärt vidare tolkning av direktivet. Vi måste granska mycket noggrant vad vi ska svara på yttrandet och utvärdera vad de följande skedena i beredningen blir. Det blir sedan utrikesministeriet som lämnar vårt officiella svar. Vad innehållet blir och vad vi eventuellt måste förbinda oss att göra är med andra ord helt öppet i det här skedet, vi kan inte komma med slutsatser ännu. Det enda man kan säga är att det är en allvarlig fråga, slutar Saara Bäck.
|
|
