|
|
11.11.2011 / Landsbygdens Folk
G20 vill rädda Doharundan
Industri- och tröskelländerna i G20-gruppen anser att Doharundan för ett multilateralt WTO-handelsavtal bör återupptas nästa år. Stöd får tanken också av EU och Kina, men någon tidtabell enades man inte om i Cannes.
Doharundan har praktiskt taget legat nere det senaste året och har av många experter redan dödförklarats. Men G20-gruppen vill försöka lösa dödläget som en positiv signal till den globala ekonomin, heter det i en pressinformation från G20-toppmötet.
Enligt G20-ledarna borde Doharundan bygga på de resultat som redan har uppnåtts i WTO-förhandlingarna. Dessutom kunde förhandlingarna utvidgas med en utvecklingskomponent. WTO borde därtill öka fokuseringen på frågor som livsmedelssäkerhet och energi i utvecklingsländerna.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso varnade i Cannes för att låta Doharundan slutgiltigt rinna ut i sanden. Trots presidentvalet i USA borde Doharundan inte läggas åt sidan, krävde Barroso och fick stöd av andra deltagare.
Också Kinas president Hu Jintao pläderade i sin taltur för frihandel. Han uppgav att Kina oroas över protektionism och försök till förhalningar i Doharundan. Den kinesiske presidenten lovade att hans land är berett att bidra till framsteg i rundan, genom att bland annat bevilja de minst utvecklade länderna befrielse från 97 procent av tullarna för exporten till Kina.
Någon tidtabell för de fortsatta förhandlingarna nämndes emellertid inte i resolutionen från G20-mötet.
Ifall Doharundan kan återupptas, kommer förhandlingarna att föras under ny ledning. Den nuvarande ordföranden för WTO:s jordbruksutskott, David Walker, har lämnat Genève för att åka hem till Nya Zeeland. Den nye mannen vid rodret heter John Adank och kommer, liksom alla sina tre företrädare, från Nya Zeeland. Adank har fungerat som Nya Zeelands WTO-ambassadör och är väl insatt in förhandlingsrutinerna.
Det franska forskningsinstitutet för framtid och internationell ekonomi (CEPII) har nyligen släppt en rapport om effekterna av Doha-rundan, om ett frihandelsavtal skulle slås fast inom de senast diskuterade ramarna.
Ett Doha-avtal skulle bli särskilt negativt för den europeiska sockersektorn. Enligt forskarna kunde sektorn drabbas av långfristiga mervärdesförluster på upp till 12,9 procent. Också andra sektorer inom EU:s jordbruk kan bereda sig på förluster. Inom oljor och fetter räknar forskarna med ett minus på 4,2 procent medan mjölkproduktionen förlorar 1,9 procent.
Frukt- och grönsaksodlingen måste räkna med förluster på 1,4 procent medan köttproducenterna och spannmålsodlarna kommer undan med en procent. Inom forstsektorn räknar de franska forskarna med en liten vinst i storleken 0,5 procent.
De franska forskarna räknar med betydligt större förluster för jordbruket utanför EU, d.v.s. i Norge, Schweiz, Liechtenstein och Island. Dessa EFTA-länder måste räkna med tvåsiffriga procentuella förluster inom ett flertal områden.
Som exempel nämner rapporten ett minus på 15,3 procent inom mjölksektorn och ända upp till 43,0 procent förlust inom köttproduktionen. Men forskarna påminner om att de aktuella länderna utgår från betydligt högre tullmurar än EU.
I USA skulle ett Doha-avtal inverka mest negativt på växtodlingen. Forskarna räknar med långfristiga mervärdesförluster i storleken 8,4 procent för spannmål och 6,3 procent för andra kulturer. I stället kan USA:s animalproduktion samt frukt- och grönsaksodling räkna med en tillväxt på omkring 2,0 procent vardera. Den amerikanska mjölksektorn kan räkna med ett plus på 1,1 procent.
Mest skulle de stora jordbruksexporterande länderna i Sydamerika och Oceanien dra nytta av ett Doha-avtal enligt dagens modell. Brasilien kunde räkna med en tillväxt inom köttsektorn på 7,9 procent medan Argentina, Australien och Nya Zeeland bör kunna sikta på en tillväxt som varierar mellan 7,0 procent och 6,3 procent. Australiens och Nya Zeelands mjölkproducenter skulle ha mycket att glädja sig över med ett Doha-avtal. För dem prognostiserar forskarna mervärdesvinster på 24,1 procent.
På det internationella planet räknar forskarna att ett Doha-avslut kunde generera en gradvis tillväxt inom världshandeln, som fram till år 2025 kan resultera i ett mervärde på 239 miljarder euro.
Världsekonomin som helhet kunde räkna med en tillväxt på 110 miljarder euro fram till medlet av nästa årtionde. Mer än hälften av denna tillväxt beror på att frihandeln medför en betydande avveckling av byråkratin.
|
|
