|
4.11.2011 / Landsbygdens Folk
Jordbruksmark i Östeuropa har blivit investeringsobjekt
I Östeuropa är jordbruksmarken bördig och markpriserna ännu låga. Fastighetsförmedlare i de gamla EU-länderna har funnit en lukrativ marknadsnisch där jordbruksmark i bland annat Rumänien förmedlas till penningstinna tyskar och andra västeuropéer.
Det är inte bara kineser och araber som är ute efter bördiga rumänska åkrar. Talrika tyska företag har specialiserat sig på att erbjuda investerare heltäckande servicepaket som omfattar alla tjänster från markköp till skötsel och odling.
Intresserade placerare kan utan större svårigheter förvärva jordbruksmark i Östeuropa, förutsatt att bankkontot det medger. Vem som helst kan investera i en gård i Rumänien utan minsta förkunskaper om jordbruk. Fastighetsförmedlarna ser till att allt går rätt till.
Ett exempel är företaget Agrarius Ag i Bad Homburg, som erbjuder full service för potentiella köpare av jordbruksmark i Rumänien. Agrarius äger eller arrenderar 3.700 hektar jordbruksmark i Rumänien. Företaget skaffar ständigt nya skiften, som till en del också förmedlas vidare till nya arrendatorer.
Personer eller institutioner kan indirekt köpa jordbruksmark i Rumänien genom att förvärva aktier i bolaget. Men Agrarius förmedlar också tjänster i samband med direkta markuppköp. Servicen omfattar allt från värdering av marken till avveckling av köpet eller arrendeavtalet. Förmedlaren skaffar också kunnigt folk som bedriver själva jordbruket. Till och med ansökningarna om EU:s gårdsstöd ingår i servicepaketet.
Börsbolaget Agrarius vill inom kort utvidga sitt verksamhetsområde från Rumänien till andra länder under EU:s säkra paraply, som det heter i koncernens broschyr. För åkermark i Rumänien garanterar företaget en betydande värdestegring.
Det likaså tyska företaget Germanagrar lockar med en liknande business. I sina prospekt hänvisar företaget till årliga vinster på mer än 100 procent genom placeringar i östeuropeisk jordbruksmark.
Enligt Germanagrar drar köparen nytta av en låg lönenivå, en låg prisnivå på mark och fastigheter, en excellent omgivning och en gynnsam infrastruktur. Företaget lovar sina kunder en enastående chans att agera på världens intressantaste jordbruksmarknad.
Germanagrar tar vid behov hand om den kompletta ledningen av ett jordbruksföretag, oberoende av om gården är inriktad på växtodling eller husdjursdrift. Företaget har en egen rådgivningsverksamhet och egna maskinstationer.
Enligt egen utsago ställer företaget avlönad arbetskraft och maskinstationer till förfogande i Baltikum, Ukraina och Rumänien. För kundens räkning genomför företaget praktiskt taget alla former av jordbruksarbete. Till förfogande står modernaste teknik och know-how.
Koncernen nämner särskilt de aktuella ländernas EU-medlemskap som en viktig faktor för markköparens rättssäkerhet. Man framhåller att jordbruket i Östeuropa är mycket respekterat och har ett gott anseende.
Chanserna till lukrativa klipp är enastående, uppger Germanagrar. Företaget redogör i sitt prospekt för prisutvecklingen på jordbruksmark i några östeuropeiska länder. I Lettland steg priset på jordbruksmark från 300 euro per hektar till 2.500 euro per hektar mellan åren 1998 och 2005. I västra Rumänien steg priset på jordbruksmark från 200 euro till 1.800 euro under motsvarande period.
Placeringar i billig jordbruksmark i Östeuropa handlar om en ny trend där kapitalstarka aktörer köper upp jordbruksmark till reapriser. För lokalsamhället innebär detta en massiv förskjutning av ägoförhållandena på orten med stora förändringar som följd.
Flera tyska NGO-organisationer ställer sig kritiska till det nya fenomenet. De anser att placeringar i östeuropeisk jordbruksmark är en form av landgrabbing, då åkerjord i mindre utvecklade länder köps upp av välbärgade utlänningar.
Positivt är att de nya ägarna mestadels satsar på ny och effektiv teknologi, men så har de också höga lönsamhetsförväntningar. Det är inte ens nödvändigt för markägarna att vara på ort och ställe, eftersom förmedlarna tillhandahåller både personal och driftsledare.
Eftersom personer som utnyttjar dessa erbjudanden knappast är intresserade av annat än feta vinster, torde det småskaliga jordbruket i grannskapet knappast profitera av den nya trenden, kommenterar den tyska organisationen Food First.
|
|