|
|
4.11.2011 / Landsbygdens Folk
Få medvetna om att kalkonveckan firas
Konsumtionen av kalkonkött är relativt låg i Finland jämfört med utlandet. Men allt fler får upp ögonen för det lätta och hälsosamma köttet. Den här veckan lyfts den inhemska produktionen fram under den nationella kalkonveckan som dock verkar ha gått de flesta förbi.
Inte heller kötthandlaren Carita Löfmark, som driver den högklassiga köttbutiken i Saluhallen i Vasa, visste om att det pågår en kampanj för att lyfta fram den inhemska kalkonproduktionen. Kalkonvecka eller inte ser dock Löfmark en tydlig trend.
- När jag började som kötthandlare för över tjugo år sedan köpte ingen kalkonkött. Men i dagens läge har konsumtionen ökat hela tiden och framför allt till jul har rökt kalkon blivit allt populärare, berättar hon och tar fram två orderböcker.
- De här börjar redan vara fulla, säger hon skrattar.
Fredrik Ström, kalkonproducent från Solf, är också på plats i Saluhallen. Han är inte direkt överraskad över att kalkonveckan går de allra flesta omärkt förbi.
- Till skillnad från till exempel nöt-, svin och broilerkött hamnar kalkonköttet i skymundan på grund av att produktionen är så liten.
Produktionen av inhemskt kalkonkött har minskat de senaste åren från 14 till drygt 8 miljoner kilo per år. Den största orsaken till det var att förädlingsbolaget Järvisuomen Portti lades ner på grund av dålig lönsamhet. Samtidigt gick Atria ihop med HK och bildade ett gemensamt slakteri som heter Länsi-Kalkkuna Oy.
- Det innebar också att en del producenter lade ner verksamheten och strukturomläggningen bidrog till att produktionen minskade, förklarar Ström.
Den naturliga följden var att också konsumtionen minskade, men förra året kom ett trendbrott. Då steg produktionen till 8,4 miljoner kilo, men är fortsättningsvis på en låg nivå. Men trots det är den inhemska produktionen viktig med tanke på att importens andel är hela 27 procent.
- Vår självförsörjningsgrad är således nere på 73 procent och det är för lite. Ser man till efterfrågan så skulle det finnas utrymme för en större inhemsk produktion. För konsumenterna vill helst ha inhemsk kalkon, men på grund av det lilla utbudet finns det inte alltid tillgängligt, säger han.
Kalkonköttproduktionen är i likhet med annan köttproduktion indelad i olika faser. Modergårdar producerar ägg, medan det finns kläckerier som tar till vara äggen. Ström i sin tur hör till de som tar emot kycklingar och föder upp djuren.
- Kycklingarna är ett dygn gamla när jag tar emot dem. Därefter föder jag upp hönor tills de är fjorton veckor, medan tupparna är färdiga för slakt efter aderton veckor, säger han.
Hur är det med lönsamheten inom kalkonproduktionen? Enligt Ström befinner sig han och alla övriga inom branschen i en liknande situation som broiler och svinnäringen.
- Vi har också problem med stigande produktionskostnader. Samtidigt har vi sämre foderutnyttjande än broiler och svin och därför har de höga foderkostnaderna slagit hårt mot oss. Så vi dras med en dålig lönsamhet, förklarar Ström.
Han tycker att kalkonveckan och andra evenemang som strävar efter att lyfta fram kalkonproduktionen är viktiga. Men det absolut viktigaste på lång sikt är att förädlingsbolagen satsar på produktutveckling.
- I Finland har vi en året runt-produktion av kalkon och det som är avgörande för branschens framtid är produktutveckling och marknadsföring. Det är viktigt att köttet syns mera och alltid finns i butikshyllorna.
- Jag har en stark framtidstro och näringen kommer att finnas kvar i framtiden så länge vi kan förse marknaden med produkter som efterfrågas. Därför är det A och O att satsa på produktutveckling, menar Ström.
|
|
