|
|
28.10.2011 / Landsbygdens Folk
EU:s jordbruksministrar fruktar mer CAP-byråkrati
EU:s medlemsländer förefaller att vara rätt eniga om målen för EU:s nya jordbrukspolitik efter 2013. Däremot råder stora meningsskiljaktigheter om medlen. Byråkratin oroar nästan alla länder, framgick det vid jordbruksministrarnas möte senaste torsdag.
Vid rådsmötet i Luxemburg diskuterade EU-ministrarna för första gången det officiella förslaget till ny jordbrukspolitik för perioden 2013-2020. Diskussionen visade att EU:s medlemsländer i stora drag ställer sig positiva till en mer miljöorienterad politik.
Också den finländska delegationen gav i princip godkänt betyg för kommissionens CAP-förslag, men endast som bas för fortsatta förhandlingar. Enligt jordbruksminister Jari Koskinen stöder Finland målsättningarna för de direkta stöden och landsbygdens utveckling. En livskraftig livsmedelsproduktion, en hållbar användning av naturresurser och en balanserad regional utveckling är frågor som Finland prioriterar.
- Förutsättningarna för jordbruk och livsmedelsproduktion bör garanteras överallt i EU, underströk Koskinen i Luxemburg. De flesta medlemsländer räknar med mycket långa förhandlingar innan EU kan enas.
Meningarna om de föreslagna åtgärderna till så kallad förgröning går starkt isär bland medlemsländerna. Den största tvistefrågan gäller kommissionens förslag att koppla 30 procent av de direkta stöden till miljöåtgärder.
Flera medlemsländer motsätter sig bestämt förslaget om en obligatorisk träda på sju procent av odlingsmarken för naturskyddsändamål. Enligt kritikerna är förslaget svårt att begripa mot bakgrunden av en ökande efterfrågan på livsmedel ute i världen. Den starkaste kritiken mot åkerträdan kommer från Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Slovakien och Finland.
Agrarkommissionär Dacian Cioloș argumenterade att förslaget inte ska betraktas som en traditionell åkerträda, eftersom alla landskapselement på skiftena beaktas. På lång sikt kan produktiviteten öka till följd av det förbättrade markskyddet. Själva produktionen kommer knappast att minska till följd av de nya miljöåtgärderna, menade Cioloș.
Storbritannien, Tjeckien och Sverige ansåg att de nya miljöåtgärderna borde förläggas i den andra CAP-pelaren inom stöden för landsbygdens utveckling. Frankrike, Portugal och Finland höll på den första pelaren, vilket också är kommissionens ståndpunkt. Enligt Cioloș går det inte att införa enhetliga miljöåtgärder för alla EU-jordbrukare i den andra CAP-pelaren. Det enda alternativet är att placera dem i samband med de direkta stöden.
Delegationerna betonade ändå behovet av ett större spelrum för de enskilda medlemsländerna. Österrike och Bulgarien ansåg att EU hellre borde satsa på att utvidga reglerna för tvärvillkoren med motiveringen att administrationen skulle förenklas.
De flesta medlemsländer befarade att de nya miljöreglerna kommer att skapa mer byråkrati, så också Finland. Enligt Koskinen kunde CAP-reformens målsättningar förverkligas med betydligt enklare medel.
- Stödsystemens komplexitet ökar behovet av uppföljning och kontroller. Systemet blir krångligare, fastän det tvärtemot borde förenklas, både ur odlarens och administrationens synvinkel. Detta måste man rätta till i det fortsatta arbetet med reformen, inskärpte Koskinen.
Tyskland, Frankrike och Spanien hörde till de länder som allra hårdast betecknade CAP-förslaget som ett byråkratimonster.
- Vi kan ingenstans finna den eftersträvade avvecklingen av byråkratin som kommissionen vill genomföra. Snarare ser vi en ökning av byråkratin, påpekade Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner.
Hennes spanska kollega Rosa Aquilar Rivero gav betyget "otillfredsställande förslag", medan Frankrikes jordbruksminister Bruno La Maire konstaterade att rådet i princip säger ja - men mycket måste ändras.
Som väntat, går medlemsländerna åsikter om den förestående anpassningen av gårdsstöden mellan öst och väst starkt isär. Bland annat klagade Belgien över att landets jordbrukare förlorar åtta procent av sina gårdsstöd.
Belgien och Spanien protesterade mot förslagen till enhetliga arealstöd, som kommissionen vill införa år 2019. Rumänien, Bulgarien och de tre baltiska länderna kräver en snabbare anpassning av gårdsstöden inom hela EU.
De liberala EU-länderna ansåg som väntat att kommissionen går alltför försiktigt tillväga med avregleringsåtgärder, medan de mer konservativa länderna underströk behovet av marknadsinstrument också framöver.
Flera länder varnade kommissionen för att hissa skyddsnätet alltför högt, medan andra länder menade att skyddsnätet redan hänger högt nog.
Frankrikes delegation var inte nöjd med EU:s möjligheter att styra marknaden. Fransmännen ansåg att EU behöver fler instrument för att kunna skydda sina jordbrukare för inkomstfluktuationer.
Kommissionens förslag till en starkare krisintervention betecknades av de flesta delegationer som en positiv förändring. Kommissionen får därmed bättre möjligheter att reagera på snabba prisfall med intervention, privat inlagring eller stödåtgärder.
Också Finland uttryckte tillfredsställelse över att kommissionen bemödar sig om nyordningar för att hantera marknadskriser. Kommissionens förslag att stärka producentorganisationerna fick också beröm av den finländska delegationen.
|
|
