|
|
21.10.2011 / Landsbygdens Folk
Jordbruket försvarades i riksdagens remissdebatt
Jord- och skogsbruket lyftes aktivt fram i riksdagens remissdebatt om regeringens budgetproposition för 2012. Debatten fördes under fyra dagar och innehöll bland annat frågor om jordbrukets beskattning och lönsamhet samt om förnyelsebar energi.
Riksdagsledamot Mats Nylund (sfp) påpekade att regeringsprogrammets strävan efter ökad lönsamhet inom jordbruksproduktionen är ett steg i rätt riktning. Dålig lönsamhet flera år i rad inom jordbruket har lett till att företagare upphör med produktionen, vilket redan kan ses inom svinnäringen.
- Nu när trenderna pekar på stigande marknadspriser och ökad efterfrågan på bland annat mjölk och kött så ska vi ingjuta hopp i odlarkåren med alla de åtgärder som vår ekonomi tillåter, betonade Nylund.
Gällande beskattningen ansåg Nylund det vara problematiskt att höja kapitalskatten medan samfundsskatten sänks. Det skulle leda till en skattelättnad för stora företag, medan de mindre företagen får betala mera. Största delen av företagarna inom jord- och skogsbrukssektorn är småföretagare.
- Beskärningarna i lantbruksstöden, en minskning i energiskattens återbäring samt färre medel för rådgivningen kommer tillsammans att slå hårt mot jordbrukarnas ekonomi, påpekade Nylund.
För att trygga energitillgången på ett miljömässigt hållbart sätt ansåg han att hälften av de planerade 38 terawattimmarna förnyelsebar energi per år måste komma från skogen. Nyckeln till att utvinna den stora mängd energiråvara som behövs är enligt honom lagen om energistöd för klenvirke.
- Jag ser med stora bekymmer på den beskärning av anslagen till klenvirkesstödet som regeringen föreslår. Vi vet att eftersläpningen i stödet för skogsförbättringar har vuxit år efter år, och vi vet att behovet av förstagallring i våra skogar aldrig varit så stort som nu.
Nylund konstaterade att priset för vindkraft blir omkring 15 gånger dyrare för staten än energi som produceras med virke. I det ljuset borde anslaget för klenvirkesstödet höjas när lagen träder i kraft. Nylund hoppades också att skogsindustrin skulle hålla sitt löfte om att bidra till att målen för den förnyelsebara energin uppfylls.
Enligt riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) är det positivt att regeringen försökt undvika många nedskärningar som påverkar jordbrukarnas lön. I sitt tal i remissdebatten nämnde Blomqvist bland annat den fortsatta nivån på LFA-stödet som en vinst för jordbrukssektorn.
Även regeringens satsning på den finländska livsmedelsindustrin och på utveckling av närmats- och ekologiska projekt fick beröm. Däremot finns det enligt Blomqvist mycket kvar att göra för att lösa jordbrukets lönsamhetskris.
- Med tanke på att jordbrukssektorn redan nu dras med en oroväckande dålig lönsamhet slår alla nedskärningar mycket hårt mot jordbrukarna, konstaterade Blomqvist.
Som exempel på nedskärningar nämnde han minskningen av accisåterbäringen och det reducerade anslaget till rådgivningsorganisationerna. Enligt Blomqvist kan lönsamhetskrisen lösas endast genom att öka vinsten från marknaden samt primärnäringarnas andel av livsmedelskedjans värde.
Att hålla sysselsättningen på en hög nivå är viktigt för att samhällstjänsterna och servicen ska kunna upprätthållas, påpekade riksdagsledamot Christina Gestrin (sfp) i sin taltur i remissdebatten.
- Primärnäringarna är viktiga och skapar många arbetsplatser inom hela sektorn, med början från primärproducenterna till förädlingen och handeln. Regeringen måste vara noggrann med att nedskärningarna inte leder till att lönsamheten minskar så att den inhemska livsmedelsproduktionen hotas.
Enligt Gestrin har Katainens regering strävat efter att uppnå ett rättvisare samhälle, men jordbrukarnas demonstration utanför riksdagen visade att målet inte nåtts.
- Jordbrukarna känner sig orättvist behandlade, eftersom denna sektor de facto drabbas av stora nedskärningar. Jag hoppas verkligen att regeringen noggrant följer med att det inte uppstår nya klyftor nu mellan stad och landsbygd.
|
|
