|
|
21.10.2011 / Landsbygdens Folk
Löften om förbättringar uteblev på köttbranschens krismöte
Att många köttgårdar i detta nu befinner sig i akuta ekonomiska svårigheter kom tydligt fram på det krismöte som MTK:s och medlemsförbundens köttutskott avhöll i tisdags i Helsingfors. Bland de förtroendevalda deltog Guy Broman, Johan Snickars, Jonny Kronqvist och Mårten Forss från SLC.
Försöken att påverka slakterierna till samarbete för att uppnå rimliga priser eller att få statsmakten att ställa upp med krishjälp gav dock inte mycken utdelning av talturerna att döma. Det var i alla fall slutsatserna som de närvarande köttproducenterna från SLC drog.
Styrelseordföranden för Lihakunta och Atria, Timo Komulainen, medgav att situationen inte kan fortsätta på samma sätt som nu.
- Kostnaderna har stigit på flera håll i Europa utan att priserna har följt med. Nu håller situationen på att bli bättre. Vi vet att det inte ännu är tillfredsställande, men vi har inte varit kapabla att höja priserna.
Han kunde inte lova något av det efterlysta samarbetet mellan andelslagen.
- HK och Atria är två olika företag, men jag konstaterar i alla fall att de är producentägda och att ägarna måste se till att de är framgångsrika och ger resultat.
Han ansåg vidare att ägarna måste fästa uppmärksamhet vid de inhemska varumärkena och stärka deras position ytterligare. Med dem och med den inhemska kvaliteten överlag som trumf borde förhandlingskraften gentemot handeln stärkas. Enligt Timo Komulainen är dock inte snabba prishöjningar möjliga.
- Det sätter importen stopp för.
En diskussion om detaljer eller konkreta åtgärder kring samarbete, som andelslagen borde förverkliga ville Timo Komulainen emellertid inte ge sig in i.
- Detta eftersom jag representerar ett börsnoterat bolag, förklarade han. Men samarbete mellan andelslagen, MTK och statsmakten, till exempel kring marknadsfrämjande projekt och produktmärkning understöder jag å det varmaste.
Viceordföranden för LSO:s förvaltningsråd Pekka Uusitalo hänvisade till koncernens strategi som förpliktar till att producera med finländska råvaror och att basera köttleveranserna på kontraktsproduktion.
- Ni har inte sagt något om problemets kärna, invände Pekka Parkkinen, från södra Savolax. Det är bra att ni känner till våra problem men det räcker inte. Det måste komma konkreta handlingar, euro. Hoppas inte ni blir sårade...
Inte heller jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) kunde ge större löften åt producenterna. Ministern medgav också att det blir mindre pengar för jordbruket nästa år i statsbudgeten. Koskinen hoppades dock på "fair play" från handelns sida, det vill säga en rättvis fördelning av vinsten så att också bönderna ska få ett skäligt pris för sin produkt.
Kalle Vähä-Piikkiö från de södra förbundens köttsektion läste upp en vädjan, vars huvudbudskap var att producenterna inte godkänner de planerade beskärningarna av stödet i södra Finland enligt 141-avtalet.
- Vi kan på inget sätt godkänna beskärningar av stödet till jordbruket, slog även ordföranden för köttutskottet i MTK-förbunden i södra Savolax Jukka Kauppinen fast. Det ger vårt krisläge inte rum för. Det kan inte godkännas att regeringen nog kan leta fram 400 miljoner euro till andra och så tar man bort pengar av jordbruket.
Inga Manninen från Yli-Ii berättade om sin och makens nötköttsproduktion som de tog över i början av 2000-talet:
- Vi har investerat och förbättrat, utvidgat, röjt åker och försökt vara de bästa producenterna men vi producerar på förlust. Vi känner att man skrattar åt oss, sade hon.
- De enda som har klarat sig någorlunda igenom den kris vi nu är inne i är de som har sökt nya vägar och nya marknadsföringskanaler, ansåg MTK:s ordförande Juha Marttila i sin avrundning av mötet.
Speciellt när det gäller den offentliga upphandlingen ansåg Juha Marttila att man måste arbete för att främja de inhemska råvarorna:
- Vartenda mål mat som serveras i Finland med skattepengar bör bara innehålla sådant kött som producerats i vårt land enligt våra egna kvalitetsnormer och i synnerhet våra djurskyddsnormer. Vi har en ansvarsfull produktion och därför vill vi också ha en rättvis handel, fair trade. Det begreppet gäller inte bara exotiska varor som butikerna säljer för höga priser utan våra egna produkter. Den nuvarande snedvridna kedjan är i vilket fall som helst mycket långt en orsak till den kris vi nu befinner oss i.
Juha Marttila höll inte med minister Koskinen om statsmaktens möjligheter att påverka produktionsinsatserna:
- Det är klart att staten kan påverka dem. Det gäller till exempel energin och hur den beskattas.
Det är ganska sorgliga tongångar man hör säger Johan Snickars från Övermalax, som representerar SLC i MTK:s nötköttssektion:
- Jag visste att läget är allvarligt, men det är värre än jag räknade med. Under förmiddagen fick vi veta att det är cirka en tredjedel av alla gårdar som är i så dåligt skick att det inte lönar sig med skuldsanering, säger svinproducenten Guy Broman i Liljendal, som representerar NSP och den vägen de södra producentförbunden i SLC och MTK.
Johan Snickars har dikoproduktion och säljer bort kalvarna när de är kring ett halvt år gamla. Han är självförsörjande med foder. Hittills har kalvarna gått åt, och han har klarat sig någorlunda.
- Det finns nog efterfrågan ännu, men om lönsamheten inte förbättras kan det komma ett läge, då de inte längre går åt på samma sätt.
Guy Broman har slaktsvinproduktion i Liljendal.
- Jag är också för det mesta självförsörjande med foder, men ändå så skulle produktionen gå på minus om det inte vore för stödet.
Han har hållit på så pass länge att investeringarna börjar vara betalda, så hans situation är kanske inte direkt akut.
- Men fortfarande så blir det inte över någon ersättning för arbetet, säger han.
Jonny Kronqvist från ÖSP:s styrelse som deltog i mötet anser att det finns tre nyckelfrågor som måste få en lösning:
- När det gäller den kommande gemensamma jordbrukspolitiken borde vi få till stånd så vida tolkningar som möjligt, så att gårdarna har frihet att fatta sina egna beslut. Sedan måste vi se till att vi har tillräckliga nationella medel för att kunna utnyttja de delfinansierade stöden, till exempel LFA- och miljöstöden.
- I det nationella stödet är det 141-avtalet som är problemet. Men om det nu blir så att det stödet måste sänkas hoppas jag att det inte drabbar det nordliga stödet. Det skulle ju vara en signal om att stödet inte behövs. I första hand måste vi dock kämpa för att upprätthålla 141-stödet.
Vidare anser Jonny Kronqvist att riksdag och regering ska jobba för att få en tydlig ursprungsmärkning till stånd.
- Dessutom anser jag att industrins avtal med handeln är för långvariga. I våra avtal borde det gå att få till stånd indexbindningar.
- Vi måste bli tagna på allvar, säger Jonny Kronqvist. Det blir knappast fler möten om det inte blir ändringar, i stället blir det konkurser på gårdarna.
|
|
