|
|
14.10.2011 / Landsbygdens Folk
EU-stöden i medlemsländerna ska närma sig unionens genomsnitt
Bland de större ändringarna i EU:s stöd enligt den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 är kommissionens förslag om att medlemsländerna ska närma sig genomsnittet för det direkta stödet i EU som i dag ligger på cirka 270 euro per hektar. Principen är litet förenklat att de länder som ligger över genomsnittet avstår från 30 procent av den överskridande delen, medan de länder som ligger under ska få 30 procent av skillnaden i tillägg.
Det här kom fram på den information om kommissionens förslag till CAP-reform som representationen i Helsingfors ordnade i onsdags.
- Orsaken till att man inte har för avsikt att jämna ut alla stöd på en gång är att i de länder där stödet är mindre, har inkomsterna från marknaden en större betydelse. Går man och ändrar i det förhållandet kan det alltså rubba ländernas nationalekonomiska balans, förklarade Jukka Niemi. Han verkar inom EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk och gick igenom kommissionens förslag på onsdagens information.
Han förklarade vidare att i de länder där det direkta stödet är högt ska det också ske en förflyttning av medel från den första till den andra pelaren som omfattar landsbygdsutvecklingsstöden.
Meningen är i alla fall att gårdsstödet kompletteras med så kallade nationella kuvert, vilket är fallet också nu. Detaljerna kring hur de kommer att se ut är dock ännu inte klara.
- Man har tänkt sig att fem procent av kuverten fryses i början av perioden i alla medlemsländer, sedan kollar man hur systemen har fungerat 2017 och 2019, och då kan man börja betala ut de här pengarna.
Avsikten är att EU:s stöd ska gå till dem man kallar aktiva odlare. Tidigare har det ryktats att det här skulle definieras som att minst fem procent av jordbrukarens inkomster måste komma från jordbruket. Kommissionen, som lär ha grunnat på det här ännu onsdag morgon, har dock sedan kommit fram till att medlemsländerna själva får definiera begreppet.
Det direkta stödet kommer även att graderas, så att det minskar för dem som får mer än 150.000 euro. Ingen skulle längre kunna få stöd på mer än 300.000 euro årligen. Om man har anställda på gården ska man dock kunna göra avdrag.
Enligt kommissionens förslag omvärderas stödrättigheterna, så att nya stödrätter torde beviljas 2014. Meningen är att stödet ska få allt tydligare karaktär av ett regionalt eller nationellt enhetsstöd per hektar, medan man försöker avveckla så mycket som möjligt av de så kallade tilläggsdelarna som baserar sig på historiska referenser.
I det kommande gårdsstödet införs ett grönt element. Det innebär att de som odlar över 3 hektar åkermark måste ha en växtföljd som omfattar minst 3 odlingsväxter. Därtill ska minst 7 procent av arealen reserveras för så kallade ekologiska områden, som man kan förverkliga med hjälp av exempelvis permanenta betesmarker, skyddszoner och områden som är viktiga för miljön, till exempel värdefulla landskap, samt trädesarealer.
Införandet av det här gröna elementet delar åsikterna här i Finland. På producenthåll är man rädd för att det ska försvåra möjligheterna att tillämpa det miljöstöd vi känner till i dag. Andra anser att problemen för oss är marginella i och med att vi uppfyller de föreslagna kraven i det gröna elementet med bred marginal redan nu.
Själva miljöstödet ska framöver ersätta kostnader och inkomstbortfall för sådana åtgärder som inte är obligatoriska.
Enligt kommissionens förslag ska ett gårdsstöd även riktas som startstöd till unga jordbrukare, det vill säga jordbrukare yngre än 40 år. Det får utgöra högst 2 procent av det samlade gårdsstödet, och det skulle utbetalas under 5 års tid.
Kommissionen föreslår vidare att medlemsländerna ska kunna välja att hålla en större del av gårdsstödet som produktionsbundet stöd i fortsättningen. Gränserna skulle gå vid 5 och 10 procent av det samlade gårdsstödet. På den här punkten försöker Finland att få en höjning till stånd.
En annan punkt där vi av allt att döma kommer att jobba för förändringar är kommissionens förslag om ett eget stödsystem för små gårdar i form av klumpsummor. För dem skulle ansökningsförfarandet och övervakningen bli enklare, det skulle gå ut på en sorts engångsprestation för de här gårdarna, som medlemsländerna definierar. Andelen till de små gårdarna skulle få utgöra högst tio procent av anslaget för de direkta stöden.
Kommissionens linje är att det här skulle bli obligatorisk för alla medlemsländer, men Finland kommer att jobba för att särbehandlingen av små gårdar ska bli frivillig för medlemsländerna. Vi har mycket få sådana gårdar som ligger nära kommissionens gräns - det handlar om stödsummor på 500 -1.000 euro årligen.
I kommissionens förslag ingår även planer på att få in nya stödformer i de delfinansierade stöden i den andra pelaren. Kommissionen vill till exempel fördubbla budgeten för forskning och innovation inom jordbruksnäringen. Därigenom vill man också främja rådgivningen.
Vidare vill kommissionen främja gemensam verksamhet mellan gårdarna, till exempel genom att underlätta bildandet av producentsammanslutningar, förtydliga konkurrenslagstiftningen och stöda samarbetsåtgärder.
Vissa av de nuvarande stödsystemen som är till för att styra marknaden kommer att försvinna. Det gäller till exempel stödsystemen för fettfritt mjölkpulver, humle och silkeslarver.
För att främja enskilda jordbrukares konkurrenskraft ska i alla fall näringens skyddsnät förbättras så att det ska bli möjligt att vidta undantagsåtgärder vid behov. Meningen är också att hålla kvar en offentlig intervention, men den skulle basera sig på privat lagring. Sedan vill även EU-kommissionen upprätta en reserv för eventuella kriser.
En bit av EU:s stöd för marknadsstyrande åtgärder kommer att finnas kvar: således vill kommissionen ordna med tilläggsfinansiering av skolmjölk och skolfrukt.
Beredningen fortsätter, så att kommissionen kommer ut med de första förslagen om förordningar nu under hösten. Senast i vår ska finansieringspaketet vara klart. I dag ser finansieringsplanerna ut så att EU-stöden fryses på 2013 års nivå, vilket betyder att stödsumman minskar i rejäla siffror.
Avsikten är att ungefär 39 miljarder euro ska gå åt till direkta stöd årligen. Mellan 1 och 4 miljarder skulle satsas på marknadsåtgärder och 13 miljarder på landsbygdsutvecklingsåtgärder.
- Det är väsentligt att en del av pengarna flyttas från den första till den andra pelaren, underströk Jukka Niemi. Därifrån får Finland en stor del av stödet, vilket kommer att fortsätta också fastän det i värsta fall kan bli sänkningar i miljöstödet.
Jukka Niemi påpekade också att medlemsländerna får möjlighet att rikta högst 5 procent av gårdsstödet till mindre gynnade områden. Det skulle alltså bli ett LFA-stöd i första pelaren.
Meningen är att det sammanlagda LFA-stödet ska få stiga från 250 euro per hektar i genomsnitt i dag till maximalt 300 euro per hektar. Det här senare beloppet är inte ett genomsnitt utan ett absolut maximum.
I dag betalas LFA-stödet ut bara från andra pelaren, men till exempel i Finland har vi redan i dag den nationella tilläggsdelen, som finansieras helt med nationella pengar.
|
|
