|
|
14.10.2011 / Landsbygdens Folk
EU vill offra sockerkvoterna
I samband med CAP-reformen vill EU-kommissionen också reformera sockerpolitiken. Enligt kommissionens förslag ska sockerkvoterna avskaffas hösten 2015. Motiveringen är att kvoterna förhindrar en vettig sockerförsörjning i Europa.
Det nuvarande kvotsystemet för socker löper ut år 2015 och det förefaller som om EU-kommissionen skulle ta förfallodatumet bokstavligt. På onsdagen bekräftade kommissionen att kvoterna ska avskaffas den 30 september 2015.
Ännu för fyra veckor sedan ryktades det om att kommissionen skulle bevilja kvoterna ett tilläggsår, åtminstone fram till 2016, för att ge sockerproducenterna en aning mer tid att förbereda sig för omställningen.
Avskaffningen av sockerkvoterna motiveras av att de inte fungerar i kombination med dagens höga marknadspriser. Den sockerförbrukande industrin klagar över att sockret har blivit en dyr bristvara i EU och ger kvotsystemet skulden.
Den nuvarande sockerordningen från år 2006 infördes i en tid då EU kämpade med stora sockeröverskott. EU förpliktade sig för WTO att krympa ned sin subventionerade sockerproduktion till högst 85 procent av den egna konsumtionen.
Avsikten var att luckan skulle fyllas av preferenssocker från fattiga utvecklingsländer men plötsligt började sockerpriset stiga. U-länderna valde att exportera sitt socker till mer lukrativa marknader med ett högre sockerpris än EU.
EU har snabbt förvandlats till nettoimportör av socker med svårigheter att klara sin egen sockerförsörjning. På grund av förpliktelserna gentemot WTO är kvoterna ett hinder för EU att producera mer eget socker för den inhemska marknaden.
Ett exempel är årets goda sockerskörd i Europa. Den rikliga skörden löser inte EU:s akuta försörjningsproblem. Produktionsökningen klassas som utomkvotssocker som inte får saluföras för mänsklig konsumtion.
En avveckling av kvotsystemet är därför den enda möjligheten att trygga sockerförsörjningen på lång sikt, resonerar Bryssel.
Kommissionens förslag innebär en avreglering av EU:s sockerproduktion. Det enda som ska kvarstå av de gamla regelverken är obligatoriska avtal mellan betodlare och sockerfabriker, samt den privata lagerhållningen.
I gengäld får sockerproducenterna i tvingande fall ta jordbrukssektorns nya krisfonder i anspråk. I praktiken innebär detta att kommissionen i kristider kan öppna en offentlig intervention för socker för en begränsad tid.
Inom kommissionen tror man att en kvotavveckling ska stimulera betodlingen i Europa och sänka sockerpriset i EU. Svängrummet för import skulle öka, medan de effektivaste betodlarna lockas att producera mer.
Enligt expertutlåtanden torde expansionen inom betodlingen begränsas till de konkurrenskraftigaste regionerna i Polen, Tyskland och Frankrike.
Livsmedelsindustrin har lobbat hårt för en snabb avreglering av EU:s sockermarknad. Betodlarna och sockerindustrin vill behålla kvoterna, helst till år 2020. De fruktar att en avreglering kan göra EU alltför beroende av den oberäkneliga världsmarknaden.
EU-parlamentet vill att den nuvarande marknadsordningen för socker ska förlängas fram till år 2020. Motiveringen är att EU behöver god tid på sig att konstruera ett system som gör det möjligt att odla betor i EU utan kvoter.
|
|
