|
|
23.9.2011 / Landsbygdens Folk
EU-revisorer kräver miljövänligare jordbruk
Landsbygdsutvecklingspolitiken på EU-nivå borde förbättras, anser Europeiska revisionsrätten under finländska revisorn Olavi Ala-Nissiläs ledning. Problemet är enligt revisionsrätten att miljöstöden inte i tillräcklig grad bidrar till biologisk mångfald, bättre vattenkvaliteten eller till att stävja klimatförändringen.
Producenterna använder visserligen hållbarare metoder än man skulle ha gjort utan stöd till vad man i rapporten kallar miljövänligt jordbruk. Däremot påpekar man att jordbrukspolitiken inte har utformats så att den konkret skulle ha förbättrat miljön och att förbättringar i själva miljön är svåra att uppmäta och påvisa. Stödbeloppen borde ha differentierats utgående ifrån regionala och lokala förhållanden.
Revisorerna klandrar också EU-länderna för att inte beakta specifika behov och rikta stödet enligt en uppskattning av kostnaderna och nyttan av åtgärderna. Ala-Nissilä vill att man på producenthåll inför god praxis.
- Vi har problem vad gäller beräkningen av stödnivån. Tillämpningen av miljövillkoren borde förbättras och målen definieras tydligare, tyckte Ala-Nissilä i Bryssel i måndags.
Enhetschef Robert Markus vid revisionsrätten medger att de summor man granskat är så splittrade att helheterna blir meningslösa.
- Miljö och jordbruk är komplicerat. Det borde vara möjligt att ha information man kan lita på.
Exempelvis fann man att 24 procent av de granskade kontrakten inte påvisade orsakssambandet mellan jordbruksmetoderna och de miljöfördelar man förväntat sig uppnå. I hela 39 procent av de granskade kontrakten kunde inga specifika miljöbelastningar påvisas i det område där kontraktet genomfördes, vilket innebär att medlen de facto gick till åtgärder som var ineffektiva från början.
- Bara två procent av producenterna hade fått feedback på miljöresultaten efter att de infört nya metoder, kommenterade Markus i Bryssel i veckan.
Inför framtiden vill revisorerna att EU-kommissionen riktar stöd till delåtgärder som har större potential att uppnå bestående positiva miljöeffekter.
Medlemsstaterna uppmanas samla in tillförlitliga uppgifter om hur man konkret förbättrar miljön och särskilt motivera miljövänliga jordbruksmetoder. Rangordningen av miljömålen ska vara tydlig och delåtgärderna bör kopplas till den faktiska miljöbelastningen.
Vad gäller pelarindelningen i framtiden uppmanar revisionsrätten kommissionen att fortsättningsvis dela upp stödet till miljövänligt jordbruk i dels enkla åtgärder som ger lägre ersättning och dels krävande åtgärder som ger högre kompensation.
Stödet till ekologiskt jordbruk föreslås bli en tredje åtgärd.
Finland hörde inte denna gång till de länder som detaljgranskades, utan undersökningen utfördes i Spanien (Andalusien), Italien (Piemonte), Tyskland (Berlin och Brandenburg), Sverige, Österrike, Ungern, Polen och Frankrike.
Revisorerna konstaterar att alternativa åtgärder i form av ny lagstiftning tacknämligt beaktats i Sverige där man minskat de negativa effekterna av användningen av gödsel och växtskyddsprodukter och etablerat en framtidsprognos.
De produktions- och resultatuppgifter som delgivits i Andalusien var däremot inte till alla delar tillförlitliga och de franska myndigheterna hade överskattat effekterna av miljöstöden.
|
|
