|
|
16.9.2011 / Landsbygdens Folk
CAP-reformen ser ut att skapa mer byråkrati
Trots att det officiella förslaget från EU-kommissionen gällande den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, efter 2013 presenteras först den 12 oktober har spekulationerna kring innehållet pågått redan en längre tid och en del har faktiskt läckt ut från kommissionen. Här följer en summering av dagsläget.
Gårdsstödet kommer i princip att upphöra efter 2013 och ersättas med ett nytt basstöd. Basstödet breddas med tilläggsdelar för nya miljöåtgärder, eller så kallade förgröningsåtgärder (greening), som kan utgöra 30 procent, en LFA-tilläggsdel som kan utgöra 5 procent samt stöd till unga producenter och små gårdar vars storlekar ännu är okända.
Förgröningen finansieras inom ramarna, vilket betyder att 30 procent av gårdsstödet ska vikas för de jordbrukare som uppfyller förgröningselementen. Jordbrukarna ska utföra minst tre åtgärder för att uppfylla CAP:s förgröning.
Expertisen menar att de nya miljöåtgärderna kommer att vara besvärliga och även påverka den befintliga strukturen på miljöstödsprogrammet. Åtgärderna kan onekligen leda till mer byråkrati och skapa mer övervakning.
Kriterierna för LFA förändras till en del. Bergsområden - och därmed Finlands C-område - fortsätter att uppfylla kriterierna.
I övriga områden ska minst 66 procent av gårdarnas areal uppfylla något av de nya kriterierna. Det vill säga en värmesumma som är mindre än 1.500 grader eller en längd på växtperioden som är kortare än 180 dagar. Detta gör att hela Finland torde vara LFA-område.
Tvärvillkoren kommer fortsättningsvis att finnas med i huvudsak, men vissa tvärvillkor kan avlägsnas. Minst 5 procent av gårdens inkomst ska i framtiden komma från jordbruket. Jordbruk som ger en inkomst på mindre än 5.000 euro är utanför detta krav.
Dessutom funderar man på att introducera en trappstegsmodell för gårdar som erhåller mer än 150.000 euro i gårdsstöd och ett tak som föreslås är 300.000 euro.
Stöden kommer att förenhetligas allt mer, vilket betyder en omfördelning i medel mellan medlemsländerna. Finlands belopp stiger från 533 miljoner euro för 2014 till 535 miljoner euro för 2019.
De största förhöjningarna har Bulgarien, Lettland, Litauen, Estland och Rumänien. De största förlorarna är Belgien, Holland, Danmark, Grekland, Italien.
I januari 2019 ska historiskt bundna stöd upphöra och efter det bör stöden betalas ut på motsvarande sätt i samtliga medlemsländer. Detta förenhetligande ska leda till att det 2028 betalas ut ett så kallat "flat-rate"-stöd i hela unionen, vilket i praktiken kommer att betyda att man får lika mycket stöd för en hektar åker oberoende om den ligger i Finland, Frankrike eller Grekland.
Vad tror då de finländska jordbrukssakkunniga om EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2013? Jord- och skogsbruksministeriet bedömer att kontrollerna skärps och att oberoende om upplägget ändras eller inte så kommer förslaget som ges den 12 oktober att skapa mer byråkrati.
Finlands politiska linje för reformen omfattar minst fem områden av betydelse. Det första är de så kallade förgröningsåtgärderna. Ur finländsk synvinkel får förgröningsåtgärderna inte leda till att finländska jordbrukare, som varit föregångare inom miljöområdet, bestraffas.
Det andra området är det faktum att EU:s jordbruksbudget bör bibehållas på minst nuvarande nivå. Kommissionen har föreslagit en fryst totalbudget, vilket i praktiken skulle betyda minskade anslag för jordbruket.
Det tredje området är behovet av produktionsbundna stöd. Finland bör få bibehålla sin andel på 10 procent. Det fjärde området är LFA-stödets betydelse i dess nuvarande omfattning samt den nationella medfinansieringen. Det femte och sista området är minskad byråkrati.
- Jordbrukarna bör få koncentrera sig på jordbruket och inte utsättas för en massa byråkratiska fallgropar eller överhopas med ännu fler blanketter. Den kommande CAP får helt enkelt inte leda till ännu mer byråkrati och pappersexercis än vad redan nu är fallet, säger Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Överhuvudtaget tror han att EU:s gemensamma jordbrukspolitik förändras märkbart inom en del områden.
- Den kommer att förenklas till vissa delar och bli mer grön samt beakta produktionshandikapp i allt högre grad. Samtidigt kommer också finansieringsramarna att diktera utformningen allt mer, säger Laxåback.
|
|
