|
|
26.8.2011 / Landsbygdens Folk
Finansministeriet skär hårt i anslagen till landsbygden
Mest iögonenfallande i finansministeriets förslag till landsbygdsbudget för nästa år är den kraftiga beskärningen av LFA-stödet.
Jord- och skogsbruksministeriet har i sitt eget förslag utgått från samma anslag nästa år som i år, 422,5 miljoner euro. Finansministeriet har emellertid bantat förslaget till under 395 miljoner euro.
I finansministeriets förklaringar heter det att regeringen ska överlåta "nödvändiga propositioner" till riksdagen om att ändra den lagstiftning som berör LFA-stödet. Avsikten är att man "vid behov" ska kunna minska stödet också mitt i en förbindelseperiod. I båda ministeriernas budgetförslag heter det vidare att största delen av LFA-förbindelserna gäller bara i år. Efter det förlängs förbindelserna med fem år.
Saken är att en ny programperiod träder i kraft 2014, vilket betyder att förbindelserna kan ändras ifall villkoren eller finansieringsramen så kräver.
Varför finansministeriet utgår från en lägre nivå redan nästa år finns det dock i det här skedet inga förklaringar på och mycket tyder på att det handlar om ett missförstånd.
När det gäller miljöstödet har båda ministerierna utgått ifrån att de förbindelser som går ut vid årsskiftet kan förlängas med 2 år, så att jordbrukarna kan göra nya femåriga förbindelser 2014.
Beträffande det nationella inkomststödet skiljer sig slutsummorna i budgetförslagen med 10 miljoner euro. I fördelningen av stöden stämmer dock summorna överens, och slutsumman blir 556 miljoner så som i jord- och skogsbruksministeriets förslag. Det nationella stödet till södra Finland väntas minska från årets 83,9 miljoner euro till 75,2 miljoner.
När det gäller avträdelsestödet försvinner möjligheten att komma in i systemet genom att arrendera ut åker från och med nästa år.
Jord- och skogsbruksministeriet har räknat ut att det här minskar det beräknade anslaget från 129,5 miljoner i årets budget till litet på 118 miljoner nästa år. En minskning med nästan 11,5 miljoner alltså.
Finansministeriet har emellertid minskat summan ytterligare och har kommit fram till litet på 101 miljoner. Detta trots att ministeriernas summor stämmer överens när man ser på de beräknade anslagen till de grupper som kommer i åtnjutande av stödet. När man räknar ihop de anslagen blir slutsumman således 118,04 miljoner.
Det här torde i vilket fall som helst inte ha så stor praktisk betydelse, eftersom pengarna ska finnas för dem som söker och som fyller kriterierna enligt lagstiftningen.
Räntestödet för investeringslån stiger med litet på 3 miljoner jämfört med i år, men när det gäller överföringen av medel till gårdsbrukets utvecklingsfond är båda ministerierna överens om att ta bort momentet. Enligt regeringsprogrammet ska fondens funktion som finansieringskanal för investeringar utvärderas. Det heter dock också att ett tillräckligt strukturstöd till jordbruket säkerställs.
Enligt vad LF erfar är situationen den att det torde finnas medel hos fonden för nästa år. Det igen lär ganska långt bero på att jordbrukarnas vilja att investera under det senaste året har varit ganska små på grund av den dåliga lönsamheten inom näringen.
När det gäller stöden till landsbygden är antagligen beskärningen av bidraget till rådgivningen den nyhet som fått mest uppmärksamhet i jordbrukarkretsar. Jord- och skogsbruksministeriet är alltså berett att minska anslaget från nuvarande inemot 10,7 miljoner till under 7,2 miljoner. Finansministeriet har i alla fall tagit i med hårdhandskarna och vill banta anslaget till under 3,2 miljoner euro.
Också anslaget till 4H-verksamheten, som i år är litet på 5 miljoner har råkat ut för rödpennan: jord- och skogsbruksministeriet har räknat med en beskärning till 4,32 miljoner medan finansministeriet vill ha det ända ner till 2,82 miljoner.
I anslaget för skogsförbättringspengar är tydligen ministerierna överens om en bantning från årets nivå på 76 miljoner. Om man räknar med tredje tilläggsbudgeten i år skulle årets anslag bli närmare 80 miljoner. Till saken hör dock att man i samband med uppgörandet av årets budget räknade med att cirka 10 miljoner euro i stöd för utdrivning och flisning av energived behövs i anslaget. Detta eftersom den nya lagen om uttag av klenvirke väntades träda i kraft i våras, alltså en bit in på det här årets sida. När den lagen trätt i kraft flyttas stödet från skogsförbättringspengarna till uttag av klenvirke. Den nya lagen måste godkännas av kommissionen men så har inte skett, så lagen kan inte heller träda i kraft ännu.
Det här är bakgrunden till att finansministeriet nu föreslår att 3,75 miljoner flyttas från det nya anslaget för klenvirke i årets budget till anslaget för skogsförbättringspengar.
Kvar finns i alla fall ett anslag för uttag av klenvirke i årets budget på 9,75 miljoner euro, trots att det heter i förklaringarna att lagen inte träder i kraft i år. I sitt eget förslag till tilläggsbudget har jord- och skogsbruksministeriet i enlighet därmed velat flytta över hela anslaget till skogsförbättringspengarna, men finansministeriet vill alltså annorlunda.
I förslaget till nästa års budget anser dessutom finansministeriet att det räcker med ett anslag på 7,25 miljoner i stöd för uttag av klenvirke. Här hänvisas visserligen till det anslag på 9,75 miljoner som blir kvar i årets budget och som kan överflyttas till nästa år.
Enligt beräkningar som gjordes upp i fjol uppskattas det årliga behovet för uttag av klenvirke bli 22 miljoner euro.
I miljöstöd för skogsbruket vill finansministeriet banta anslaget med 3 miljoner euro jämfört med jord- och skogsbruksministeriets förslag. Detta trots att finansministeriet också här använder sig av samma fördelning av anslaget som jord- och skogsbruksministeriet och således kommer fram till samma slutsumma. På det här momentet har dock finansministeriet påpekat att en bantning behövs med hänvisning till regeringsprogrammet.
I sitt budgetförslag har finansministeriet klämt in en formulering i inkomstdelen där det heter att skattesatsen för "samfällda förmåner" stiger från 26 till 30 procent. Det skulle betyda att exempelvis virkesinkomster från samfällda skogar, som hittills beskattats enligt samfundsskattesatsen, i princip kommer att beskattas enligt kapitalinkomstbeskattningen. Det här förslaget har väckt reaktioner inom skogskretsar eftersom det inte finns i regeringsprogrammet.
Meningen är att samfundsskatten sjunker från 26 till 25 procent medan kapitalinkomstskatten stiger till 30 procent. För den kapitalinkomst som överstiger 50.000 euro per år skulle skatten bli 32 procent.
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde hoppar finansministeriets beskärning av anslaget för bidrag till enskilda vägar i ögonen. Det är nära en halvering jämfört med nuläget.
Finansministeriets föreslagna återbäring av bränsleacciser nästa år ska ses mot bakgrunden av att acciserna har stigit betydligt redan i år, medan återbäringarna utbetalas nästa år. Regeringen har för avsikt att spara 20 miljoner nästa år genom att sänka återbäringarna. Det syns i budgeten 2013.
|
|
