|
|
1.7.2011 / Landsbygdens Folk
Höjda minimiarealer för åländska stöd skulle slå hårt mot skärgården
En höjning av minimiarealerna som berättigar till LFA- och miljöstöd skulle slå procentuellt hårdast mot skärgårdskommunerna Vårdö, Brändö, Föglö och Kumlinge, medan Finström mitt på fasta Åland skulle drabbas hårdast i absoluta tal. Det konstaterar utvärderarna i sin delrapport om Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007-2013.
Landskapsregeringen har i samband med utvärderingen önskat en analys av effekterna ifall man sänker maximiåldern för kompensations- och miljöstöden till 65 år och och/eller höjer minimiarealerna som berättigar till stöd till 10 respektive 15 hektar.
I dagsläget utgör personer över 65 år cirka tio procent av stödmottagarna på Åland. En sänkning av maximiåldern till 65 år skulle under 2010 ha inneburit att cirka 45 personer inte längre skulle vara stödberättigade.
På längre sikt är är det enligt utvärderingen svårare att bedöma effekterna. Nu är cirka 17 procent av de stödberättigade mellan 60 och 64 år och man vet inte hur många av dessa som tänker bedriva verksamhet efter fyllda 65 år.
En höjning av minimiarealen till 10 hektar skulle 2010 ha medfört en minskning av det ekonomiska stödet med sex procent (motsvarande 420.000 euro) och en höjning till 15 hektar hade inneburit en minskning av stödet med 12 procent (knappt 810.000 euro).
En höjning av minimiarealen till 10 respektive 15 hektar skulle medföra att den totala stödberättigade åkerarealen på Åland skulle minska från 98 till 92 respektive 86 procent.
Effekten skulle bli kraftigast i Brändö, med en minskning med arealen med 38 procent, men även skärgårdskommunerna Kumlinge, Vårdö och Föglö skulle drabbas hårt, framför allt vid en höjning till 15 hektar.
Totalt riskerar en femtedel av den stödberättigade åkerarealen i skärgården att uteslutas om gränsen dras vid 15 hektar.
Nya kriterier skapar konflikt
När det gäller naturbetesmark skulle en höjning av minimiarealen innebära att tre respektive sex procent av den stödberättigade arealen skulle uteslutas.
Vid en höjning till 15 hektar skulle framför allt landsbygdskommunerna Sund, Geta och Eckerö drabbas, medan däremot de stora naturbetena på Kökar inte skulle påverkas alls.
Utredarnas slutsats är att en sänkning av maximiåldern för stöd eller en höjning av miniarealerna till 10 hektar skulle få måttliga ekonomiska konsekvenser för landsbygdsprogrammets totala kostnader. Däremot kan enskilda jordbrukare drabbas hårt och att utesluta mindre gårdar ”riskerar dessutom att stå i konflikt med kompensationsstödets logik” påpekar utredarna.
|
|
