Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 lördag 23.11.2024
 Grattis Yngve, Yngvar
24.6.2011 / Landsbygdens Folk
Mycket om EU:s jordbrukspolitik i den nya regeringens program
Landets nya regering ägnar en hel del utrymme åt EU:s jordbrukspolitik i det regeringsprogram som blev färdigt i fredags. I programmet förutsätter Finland att enligt tidigare beslut inom unionen måste finländska särförhållanden beaktas. Regeringen hänvisar vidare till EU:s linjedragning om att jordbrukets förutsättningar bör upprätthållas i alla unionens regioner, de avlägsna och naturmässigt svåra områdena medräknade.
Enligt vår nya regering svarar EU:s interna stödfördelning inte längre mot de krav som de 27 medlemsländernas föränderliga marknad har på ett fungerande jordbruk. Därför är regeringens målsättning att stödformerna ska ersättas av stöd som bättre beaktar olika medlemsländers och regioners specialkännetecken och produktionsförhållanden.
Regeringen vill vidare att Finlands specialbehov bör beaktas och vill främja våra nationella möjligheter att säkra en mångsidig lantbruksproduktion och en nationell försörjningssäkerhet för centrala produkter.
När det gäller sådant som vi bör ta oss an nationellt lovar regeringen att följa med utvecklingen av lönsamheten för unga jordbrukare och de aktiva gårdarna, bland annat inom mjölkhushållningen. Vid behov skrider regeringen till åtgärder för att trygga verksamhetsförutsättningarna.
Stödsystemen bör alltså tryggas men samtidigt så vill regeringen öka jordbrukets lönsamhet på marknadens villkor. Stödsystemet förenklas och gör tydligare och stödgrunderna måste göras genomskinligare, anser regeringen som också vill rikta stöden till "sann aktiv odling".
När det gäller de produkter som jordbruksnäringen producerar vill regeringen främja att de når fram till handeln och distributionen. Dessutom bör "handelns och förädlingens dominerande roll utvärderas" enligt regeringsprogrammet.
Miljöstödet vill regeringen i högre grad än nu rikta till de mest belastande regionerna och skiftena. Miljöstödets villkor ändras så att de blir mera prestationsbetingade och mera sporrande för skydd av miljön och vattendragen.
Regeringen lovar också att reda ut jordbruksföretagarens möjligheter till kontroll av produktionskostnaderna, närmast vad gäller foder- och gödselkostnader.
Vad beträffar kommande lagstiftning kring avträdelsestöden heter det i regeringsprogrammet att utarrendering avskaffas som alternativ.
Regeringen vill utvärdera gårdsbrukets utvecklingsfonds funktionsduglighet, struktur och position som finansieringskanal för investeringar. Likaså utreds nuvarande investeringsstöds inverkningar på jordbrukets kostnader och man strävar efter att dämpa kostnadsutvecklingen inom byggande. Regeringen lovar i alla fall säkra att jordbrukets strukturstöd räcker.
Vidare vill regeringen med hjälp av forskning, utvecklingsarbete och riktade investeringar främja åtgärder som förbättrar jordbrukets och trädgårdsskötselns energieffektivitet samt produktion och användning av förnybar energi.
Djurövervakningen och finansieringen av denna vill regeringen förstärka och samtidigt rikta så att den blir mer "riskorienterad". I programmet heter det att ett ämbete som djurskyddsombudsman inrättas under jord- och skogsbruksministeriet.
Konsumenternas rätt att veta om matens ursprung, produktionssätt och sammansättning måste tryggas, heter det i regeringsprogrammet. För att förbättra livsmedelskedjans funktionsduglighet och pålitlighet måste öppenheten och genomskinligheten ökas. För att öka öppenheten och genomskinligheten och som bas för åtgärder görs en utredning av livsmedlens förpackningsmärkningar, som omfattar ursprung, produktionssätt, färskhet, sammansättning, främmande ämnen, tilläggsingredienser och vilseledande namn samt användningen av genmodifierade ämnen.
Regeringen förverkligar utvecklingsprogrammet för ekosektorn och närmaten, med vars hjälp produktionen görs mångsidigare och får efterfrågan att stiga i motsvarande omfattning. Ekomatkedjan utvecklas och närmatens förädlingsnivå ökas. Att få ekomatens och närmatens andelar att vända till en kraftig ökning ska bli en del av Finlands lantbrukspolitiska strategiska mål, heter det i programmet. I utvecklingen läggs bland annat vikt vid att öka intresset för ekologisk husdjursproduktion.
När det gäller skogen vill regeringen förnya hela skogsbrukets och skogsindustrins ekonomiska verksamhetsbas. Det ska ske med en helhetsförnyelse av skogslagstiftningen, så att såväl naturens mångsidighet som nationalekonomin, virkesanvändarnas och skogsägarnas intressen tryggas. Med den här förnyelsen vill regeringen främja en hållbar och en i jämförelse med nuläget mångsidigare skogsvård och förnyelse av skogarna.
I samband med strävan att åstadkomma växtdugliga plantbestånd poängteras betydelsen av tidsfrister och förstagallringar. Skogsresursernas databas utvecklas och skogstjänsternas marknad förstärks genom att öka utbudet.
Virkets tillgänglighet förbättras genom att förnya de sporrande elementen för skogsvård i skogslagstiftningen och främjande av uthållighet.
Utvecklingen av skogslägenheternas ägandesystem bör försnabbas liksom samägda skogar genom användning av lagstiftningen. Regeringen vill vidare sätta igång projekt kring skogsarrondering som försök.
När det gäller skogsvårdens organisationer och främjandet av skogsbruket vill regeringen ha en utvärdering av utomstående. Regeringen vill förnya lagen om skogsvårdsföreningarna, så att man försäkrar en jämlik konkurrenssituation för olika aktörer på marknaden för skogstjänster.
Det nationella skogsprogrammet och förverkligandet av medlen för hållbart skogsbruk lovar regeringen ta hand om. Programmet för främjandet av skogarnas mångfald i södra Finland, det så kallade METSO-programmet, fortsätter.
Enligt regeringsprogrammet främjar Finland energiproduktionens mångsidighet och uppmuntrar en ökad användning av bioenergi. Man försäkrar sig om att produktionsstöden inte förvränger marknaden för råvirke. Vidare förbinder sig regeringen att komma med en skogspolitisk redogörelse.
Regeringen säger bland annat i den del av programmet som handlar om energipolitik att man inte bör pruta på den överenskomna stödnivån till vindkraften. Detta för att branschens inhemska projekt ska kunna tryggas och de tekniska utvecklings- och exportmöjligheterna främjas.
Planläggningen av vindkraftsprojekt ska förtydligas och försnabbas, likaså inverkningen på miljön samt ersättningsförfarandena "med beaktande av markägarnas rättigheter". Placeringen bör främjas på de bästa platserna, bland annat i samarbete med markägarna.
Regeringen stöder enligt utkastet fortsättningsvis en utveckling av pälsnäringen som en näring med sikte på framtiden och med ansvarskänsla. Under regeringsperioden ska dock en utredning tillsättas om möjligheterna att uppmuntra ett byte från pälsuppfödning till andra näringar.
För fritidsfiskets del vill regeringen utveckla och utvidga de "avgiftsfria och avgiftsbelagda allmänna fiskerättigheterna" på ett hållbart sätt eftersom fisket är en "naturfritidssyssla för breda folklager". Fiskeguidernas verksamhet bör tryggs genom en ändring av fiskelagen i snabb ordning för att göra en utveckling av fisketurismen möjlig. Dessutom vill regeringen förenkla förfarandet med fiskelov.
Ifråga om trafikpolitiken lovar regeringen att ta hand om det lägre vägnätet på ett för landsbygdsnäringarna och skogsbruket betryggande sätt.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab