|
|
24.6.2011 / Landsbygdens Folk
Kommissionen diskuterar framtidens miljökomponenter
EU-kommissionen vill begränsa antalet miljökomponenter som jordbrukarna får välja emellan för att erhålla gårdsstödet fullt ut. Därigenom försöker man förhindra att jordbrukare och medlemsländer ska plocka åt sig de enklaste bitarna.
Kommissionen har i en intern konsekvensutredning formulerat de åtgärder som ska främja en grönare jordbrukspolitik. Enligt kommissionen riskerar man att urvattna målsättningarna ifall de valbara miljöåtgärderna blir för många.
Principiellt överväger kommissionen en handfull komponenter som skulle garantera de bästa miljöeffekterna. Bland dem noteras varierande växtföljder, ständiga grönytor, en ekologisk minimiträda och grönare åkerstrukturer. I kalkylerna ingår också ett specialstöd för Natura 2000-områden som används för jordbruksproduktion. Gårdar med ekologisk produktion skulle automatiskt vara berättigade till hela stödpaketet.
Beroende på olika scenarier skulle miljökomponenterna utgöra mellan 25 och 30 procent av de direkta stöden. Kommissionens ekonomer medger emellertid att det ännu saknas nödvändiga basdata för exakta beräkningar av åtgärdernas ekonomiska nytta.
Kostnaderna för miljöåtgärderna varierar kraftigt mellan EU-länderna och regionerna. Enligt kommissionen torde miljöåtgärdernas inverkningar på den enskilda gårdens ekonomi variera mellan minus 0,7 procent och plus 0,5 procent.
De europeiska jordbrukarnas takorganisationer Copa och Cogeca fruktar att EU-kommissionens planer på obligatoriska miljöåtgärder kommer att medföra extra kostnader som försämrar EU-jordbrukets konkurrenskraft.
Copa-ordföranden Gerd Sonnleitner konstaterar att gröna miljökrav inte är någon nyhet inom jordbrukspolitiken. Ända sedan 1990-talet har EU:s jordbrukare konfronterats med åtgärder inom miljöområdet. Bestämmelserna har för det mesta medfört högre kostnader, sänkt produktivitet och sämre lönsamhet. Klimatförändringen kommer därtill att belasta produktionen med nya förpliktelser, samtidigt som efterfrågan på livsmedel ökar.
Enligt Sonnleitner bidrar detta till nya prisfluktuationer. För att kunna godta nya miljökomponenter, måste jordbrukarna garanteras att detta inte undergräver EU:s konkurrenskraft eller sänker produktionskapaciteten.
Förslaget till jordbrukspolitik går snart in i sin slutrunda. Men först måste budgeten formuleras för att kunna omvandla jordbrukspolitiken i siffror. EU-kommissionen filar som bäst på jordbrukskapitlet i sitt förslag till långtidsbudget.
EU-parlamentet har redan slagit fast sin åsikt, att jordbrukets anslag inte får röras. Men EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso är av annan åsikt. Han skisserar upp strykningar i anslagen för landsbygdens utveckling. Barroso motiverar sin ståndpunkt med att medlemsländernas medfinansiering av landsbygdens stödprogram kan bli alltför tung för Grekland och andra skuldsatta länder. De drabbade länderna kan knappast påtvingas de kostnader programmen medför.
EU-kommissionen kommer på måndagen att slå fast de slutliga siffrorna i EU-budgeten för 2014-2020. Budgetförslaget ska avlåtas på onsdag nästa vecka.
|
|
