|
17.6.2011 / Landsbygdens Folk
Nytt vapen mot sura utsläpp testas
En kemikalieblandning som förebygger metallutsläpp? Det kan vara nästa vapen i kampen mot avrinningen från potentiellt sura jordar. Vi är hoppfulla, säger forskarna om det ambitiösa projektet som är i startgroparna.
- Där vattnet släpps ut ur åkern går vi in och blandar in kemikalierna och pumpar in vattnet tillbaka i åkern som sprids genom dräneringssystemet i jorden. På så sätt kommer vi åt det kritiska sulfidskiktet och inte bara ytan, förklarar Peter Österholm, akademilektor vid Åbo Akademi, och pekar ner i en dräneringsbrunn.
Österholm är delaktig i PRECIKEM - ett forskningsprojekt som undersöker så kallade sura jordar som är ett stort problem längs den finländska västkusten. Vi befinner oss på en drygt nio hektar stor teståker vid Risöfladan i närheten av Vasa stadsfjärd.
- Det här projektet skiljer sig från tidigare genom att det har en mera vetenskaplig approach. Projektet är unikt och aldrig tidigare har sura jordar undersökts på ett liknande sätt, förklarar Österholm, som har studerat sura jordar sedan 1990-talet.
Det nya angreppssättet är att olika kemiska suspensioner, blandningar, ska pumpas in i teståkrarna i dräneringssystemet. Ett av ämnena är finkornigt kalcit som tidigare har spridits på marken för att neutralisera ytskiktet.
- Men att kalka potentiellt sura sulfatjordar ovanifrån hjälper inte. Nu går vi in via dräneringssystemet och kommer således åt sulfidskiktet. Blandningen är ofarlig och hämmar inte växtkraften eller försämrar kvaliteten på åkern.
Anledningen till att man vill göra det är att man har funnit att det är bakterier i sulfidskiktet som accelererar oxidationen. Det som forskarna nu vill göra är att genom de kemiska suspensionerna skapa en ogynnsam miljö för bakterierna ifråga.
- Vi hoppas att blandningen höjer pH-värdet i marken och därigenom gör oxidationsprocessen långsammare. Vi vill med andra ord sätta käppar i hjulet för bakterierna på kemisk väg och förebygga en reaktion i jorden.
I det treåriga projektet medverkar också Yrkesakademin i Österbotten, Vasa yrkeshögskola, Vaasan Ammattikorkeakoulu (VAMK) samt Yrkeshögskolan Novia, som är projektägare. Studerande har varit med om att anlägga dräneringssystemet samt också utfört försök i laboratorieskala.
- De kemiska blandningarna har redan undersökts, men ska först testas i laboratoriemiljö innan det blir det aktuellt att se hur de reagerar ute i naturen.
Idén att tillföra kemiska suspensioner har kommit från en polsk professor samt Pekka Sten från VAMK.
- Professorn har undersökt bakterier i samband med gruvdrift och funnit att sura pH-värden gör att de kan frodas. Så orsaken till att vi gör det här är att det redan finns forskning som kan vara till hjälp här, förklarar Österholm.
Projektets dräneringstekniker Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl från ProAgria Lantbrukssällskapet, berättar att metoden kan bli mycket användbar om den visar sig fungera.
- Många jordbrukare har redan högklassiga dräneringssystem på sina åkrar med reglerbrunnar. Så systemen finns redan nedgrävda på problemområdena och om vi genom projektet lyckas hitta en blandning med kemikalier som visar sig fungera kan jordbruket ytterligare minska den sura belastningen och metallutsläppen från åkrarna, säger Rosendahl.
Rosendahl betonar att det i dagsläget är för tidigt att veta om så blir fallet.
Projektets huvudfinansiär är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten via Programmet för landsbygdens utveckling i Fastlandsfinland 2007-2013 (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling). Privat medfinansiering har också beviljats av ÖSP samt MTK Etelä-Pohjanmaa.
|
|