|
|
17.6.2011 / Landsbygdens Folk
Små förändringar i nya gårdsstöden
Inom ramen för jordbruksreformen ska skillnaderna i gårdsstöd minskas mellan EU-länderna. Detta förutsätter nedskärningar i de gamla EU-länderna. Men nedskärningarna begränsas i huvudsak till de största länderna Frankrike, Tyskland och Italien.
Det är svårt att motivera dagens stora skillnader i gårdsstöd mellan de gamla medlemsländerna och de nya i Östeuropa. Att stöd baseras på historisk produktion blir svårare att förklara i takt med att åren går.
EU-kommissionen vill i samband med nästa jordbruksreform minska skillnaderna mellan gårdsstödens storlek i de gamla och de nya EU-länderna. Det innebär lägre stöd i väst, eftersom det sammanlagda stödbeloppet förblir intakt.
Kommissionen har satt som mål att de direkta hektarstöden ska uppgå till minst 80 procent av medeltalet för alla EU-länder år 2013. Det framgår av en kommissionsintern utredning om konsekvenserna av den förestående jordbruksreformen. Den lägsta stödnivån skulle därmed bli 216,90 euro per hektar. Om EU följer denna princip, skulle gårdsstödet i åtta EU-länder höjas - de baltiska staterna, Slovakien, Bulgarien, Portugal, Polen och Rumänien.
Höjningarna skulle finansieras genom nedskärningar i elva medlemsländer med de högsta stödbeloppen. Denna grupp av länder måste räkna med att skära i sina nationella stödtak. Sammanlagt räknar EU-kommissionen med en överföring på 900 miljoner euro. Den största andelen av överföringen skulle finansieras av Frankrike, Tyskland och Italien, som förväntas offra 4,75 procent av sina nationella stödtak. För de övriga EU-länderna förblir gårdsstödet praktiskt taget oförändrat.
Kommissionen fortsätter ännu att dryfta förslaget att begränsa gårdsstödet till så kallade aktiva jordbrukare. Men kommissionen medger att man har stött på åtskilliga praktiska problem och riskerar dessutom nya administrativa kostnader. Kommissionen anser att problematiken ännu måste diskuteras noga tillsammans med medlemsländernas experter.
EU:s agrarkommmissionär Dacian Cioloș lovade förra veckan att de ekologiska gårdarna ska få tillgång till extrastöd för miljövänligt jordbruk. Ekojordbruken erhåller stödet i full utsträckning utan att behöva referera till miljöfrämjande åtgärder. Cioloș anser att de ekologiska jordbrukarna automatiskt bör erhålla stödet för gröna tjänster. Därmed vill kommissionen visa sin erkänsla för de ekologiska gårdarnas bidrag till ett hållbart jordbruk. Den nya ekokomponenten är i vanliga fall endast avsedd att betalas ut till jordbrukare som särskilt ansöker om stöd för miljöfrämjande åtgärder.
Enligt kommissionen ska ekogårdar också få stärkt rätt till stödåtgärder inom ramen för landsbygdens utveckling. Därmed syftar kommissionen till att uppmuntra konventionella gårdar att sadla om till ekologisk odling. Samtidigt ska redan existerande ekogårdar stärkas i ryggen så att de övertygas om att det lönar sig fortsätta med verksamheten.
EU vill ytterligare stärka det ekonomiska stödet till forskning inom det ekologiska jordbruket.
Vid en kongress i Ungern berömde Cioloș de europeiska ekojordbrukarna för deras förmåga att skapa starka band till konsumenterna. Han noterade att sektorn har utvecklats mycket positivt och uppskattade att denna utveckling kommer att fortsätta. Enligt Cioloș har EU alltid stöttat det ekologiska jordbruket. Han konstaterade att sektorn har ett fungerande regelverk som ska utvecklas vidare.
|
|
