|
|
17.6.2011 / Landsbygdens Folk
Parlamentet vill inte frysa jordbrukets budget
EU-parlamentet vill höja EU:s långtidsbudget för perioden 2014-2020 med fem procent jämfört med nivån från 2013. Utan en höjning kan de överenskomna målsättningarna inte förverkligas, betonar parlamentet.
Parlamentet har antagit den så kallade Sure-rapporten för politiska utmaningar för perioden 2014-2020. Rapporten antogs med 468 ja-röster mot 134 nej-röster. 54 parlamentariker lät bli att rösta.
Parlamentarikerna anser att en nedfrysning av EU-budgeten till 2013 års nivå inte är en användbar option. Alltför många löften skulle förbli oinfriade. En höjning av EU-budgeten med fem procent skulle kosta EU-länderna 1,11 procent av deras sammanlagda BNP mot 1,06 procent år 2013.
Regionalpolitik - sammanhållnings- och strukturfonder - samt jordbruksutgifter bör hållas stabila på dagens nivåer, medan investeringar i energinät bör öka, fastslår parlamentet. Besparingar kunde bland annat göras inom EU:s administration, till exempel om Europaparlamentet skulle få ett enda säte.
Europaparlamentet utmanar de EU-länder som vill frysa EU:s nästa långtidsbudget 2014-2020 att tydligt peka ut vilka områden de vill lägga ner för att klara en sådan åtstramning. Om alla mål och politikområden som EU har enats om ska behållas, krävs åtminstone en höjning med fem procent jämfört med 2013 års budget, understryker parlamentet.
- Att minska EU:s budget är inget genomförbart alternativ för oss som tror på ett konkurrenskraftigt Europa, säger spanjoren Salvador Garriga Polledo, som har utarbetat betänkandet om nästa långtidsbudget.
Parlamentet betonar att en nedfrusen budget inte är ett genomförbart alternativ. Man fruktar att budgetåtstramningar bland annat skulle kunna äventyra den redan överenskomna ökningen för forskning och utveckling, liksom investeringar i infrastruktur, utrikespolitik och utvidgning.
Parlamentarikerna kritiserar det nuvarande sättet att finansiera EU:s budget, som är nästan helt beroende av nationella bidrag och har blivit extremt komplicerat. EU-fördraget säger att EU:s budget ska finansieras helt av egna medel. Nuläget innebär att en oproportionellt hög tonvikt läggs vid nettobalansen mellan medlemsstaterna. Detta strider mot principen om solidaritet inom EU och försvagar det gemensamma europeiska intresset, heter det i rapporten.
Vidare vill parlamentarikerna se ett slut på alla befintliga rabatter, undantag och korrigeringsmekanismer som har hopats i EU:s budget över åren.
Parlamentet är den första EU-institution som tar ställning till hur nästa långtidsbudget ska se ut. Den 29 juni lägger EU-kommissionen fram två förslag, ett om nästa fleråriga budgetram och ett om egna medel. Därefter börjar förhandlingarna. Den nuvarande budgetramen täcker åren 2007 till och med 2013.
|
|
