|
14.6.2011 / Landsbygdens Folk
Det blir en utmanande period för jordbruket
Den period som den kommande regeringen ska fungera under blir utmanande för jordbruket. Det lät SLC-ordföranden Holger Falck förstå i den debatt som förbundsfullmäktige förde i tisdags på Gullö gård i Raseborg.
- Vi är beroende av de medel som reserveras i statsbudgeten för jordbruket, men också av de sociala anslagen, dit exempelvis avbytarordningen hör, sade han. Dessutom så berör skattebesluten också oss. I motsats till vad vi trodde finns det en risk att fastighetsskatt på åker och skog kommer att diskuteras i förhandlingarna om regeringsprogrammet.
- Jag antar att 2013 blir ett speciellt besvärligt år då det gäller vår näring, sade Holger Falck vidare. Det beror i huvudsak på att den gemensamma jordbrukspolitiken måste omförhandlas inför 2014, men det är senast 2013 som besluten måste fattas. Det blir ingen lätt uppgift att försvara våra positioner i stödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller i landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Verksamhetsledare Jonas Laxåback påminde om att EU-parlamentet fortfarande behandlar det förslag som EU-kommissionen kom ut med i höstas om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken CAP under den konservative tyske parlamentsledamoten Albert Dess ledning. Parlamentets förslag kommer ut den här månaden. Innehållet torde ligga betydligt närmare kommissionens förslag än det utkast som Albert Dess kom ut med tidigare.
- Så som det nu ser ut torde det finnas enighet i parlamentet om att speciallösningar behövs för utsatta områden.
När det gäller EU:s jordbruksbudget presenteras enligt verksamhetsledaren ett förslag inom kort som ska gälla från 2014.
- Det utgår förhoppningsvis från nuvarande nivåer, sade Jonas Laxåback.
Så som han såg det är i dagens läge de största utmaningarna för Finland den framtida finansieringen av LFA- och miljöstöden.
- När det gäller vägkost till den kommande regeringen är vårt krav att regeringen måste stöda de program som vi har utarbetat och som gäller till 2014.
- Vad kan vi göra för att förbättra prisläget? frågade Jonas Laxåback. Vår konkurrenslagstiftning är väl i och för sig i skick, men fokus ligger på konsumenterna och på att det ska vara konkurrens. I dagens läge finns det risk för skärpningar när det gäller säljkartell, men man borde kanske rikta uppmärksamheten mera på köpkartell också.
- En sak vi kan göra är att lyfta fram behovet av genomskinlighet i prisbildningen. Våra produktionskostnader är till exempel ett faktum, men syns de i priserna? Vi kan också fortsätta jobba för att få igenom en lagstiftning om producent- och branschsammanslutningar och för tydligare märkning av produkterna.
|
|