|
|
27.5.2011 / Landsbygdens Folk
Sarkozy avvisar snitt i EU:s jordbruksbudget
Frankrikes president Nicolas Sarkozy vill blockera alla försök att nagga EU:s jordbruksbudget i kanterna. Han reagerar därmed på de rykten som förutspår massiva sänkningar av anslagen till jordbruket efter år 2014.
Om några veckor ska budgetkommissionär Janusz Lewandowski presentera sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2014-2020. De senaste veckorna har rykten om en nedskärning av jordbruksbudgeten med upp till 25 procent börjat sprida sig.
Enligt Sarkozy får jordbrukets andel av EU-budgeten "inte sänkas med en enda euro" under den kommande planeringsperioden som börjar år 2014.
Den franske presidenten förklarade nyligen att Frankrike kommer att blockera alla försök att tvinga igenom nedskärningar i jordbruksbudgeten. Regeringen i Paris är beredd till vissa överföringar inom de nuvarande budgetramarna, men det är allt.
Sarkozy uppgav att han inte kommer att acceptera en nedkörning av den europeiska jordbrukspolitiken. Denna betecknade han som ett av de viktigaste europeiska arven, eftersom CAP är den enda heltäckande gemensamma politiken inom EU.
Förslaget till jordbruksbudget ska presenteras i slutet av juni. I oktober kommer agrarkommissionär Dacian Cioloș att lägga fram sitt lagförslag till reform av den europeiska jordbrukspolitiken.
Enligt Klaus-Dieter Borchardt vid generaldirektoratet för jordbruk i Bryssel, försöker EU-kommissionen skapa ett möjligast rättvist paket. Detta gäller särskilt fördelningen av arealstöden.
Borchardt konstaterar att en jordbrukare på Malta erhåller 800 euro per hektar, i Belgien 470 euro och i Österrike 269 euro. Yrkesbröderna i de baltiska staterna får ett stöd som varierar mellan 50 och 150 euro per hektar.
Det europeiska medeltalet ligger vid 271 euro per hektar. Enligt Borchardt försöker man nu utforma en passande modell som är möjligast rättvis. Ett dilemma är att flera västliga nettobetalare vill sänka sina EU-bidrag, medan öststaterna kräver mer pengar.
Meningen är att fem element ska ingå i den första pelaren. Det första elementet är ett gårdsstöd som är kopplat till areal och produktion av offentliga nyttigheter. Övriga element är en miljöpremie, ett stöd som kompenserar nackdelar i mindre gynnade områden, ett stöd för småbruk samt ett stöd med begränsad koppling.
Ett stödtak finns också med i förslaget. Huvudregeln är att endast aktiva jordbrukare ska räknas som stödberättigade, men kretsen har vidgats till att också omfatta personer med jordbruk som bisyssla.
|
|
