|
|
20.5.2011 / Landsbygdens Folk
Förhöjt återkrav gäller enbart fifflare
Senaste vecka meddelade Landsbygdsverket att återkrav och sanktioner för upptäckta fel i areal- och miljöstöden från och med i år även ska kunna återkrävas retroaktivt. Den bakomliggande orsaken är den ändring som gör att man nu kan återkräva stöd retroaktivt i upp till fyra år, vilket i praktiken betyder från och med år 2007. Tidigare har lantbrukaren drabbats av eventuella sanktioner endast under samma år som granskningen gjorts.
Carl-Gustav Mikander, avdelningschef för kontrollavdelningen på Landsbygdsverket, menar dock att det inte finns någon orsak för de flesta bönder att oroa sig.
- De regler det nu pratas om gäller de jordbrukare som avsiktligt gör sig skyldiga till brott genom att med flit uppge fel arealer eller som inte uppger den egentliga sanningen, säger Mikander. Alltså sådana som försöker få ut ett större stöd än vad de är berättigade till.
- Det är alltså fråga om oegentligheter inklusive bedrägeri som man vill komma åt med denna förordning.
Dessa regler har funnits under hela den tid som Finland varit en del av EU, men i Finland har man ansett att de inte behövs. Nu har dock EU-kommissionen sagt att oberoende av hur många lantbrukare det gäller så måste även vårt land tillämpa EU:s regelverk som det står skrivet.
- Vi kan inte och vi har ingen rätt att ge lindrigare nationella föreskrifter i ärendet, säger Mikander. Men det jag är rädd för, och som det var helt fel skrivet om i finsk press, är att man skrämmer upp vanliga, hederliga jordbrukare så att de tror det gäller dem.
- Det här gäller inte personer som gör mänskliga fel, det gör vi alla, understryker Mikander. Utan det är fråga om personer som fuskar med avsikt.
Exempel på fusk kan vara att ha planterat en del av åkern med skog, men inte uppgett att så skett, och man har fått ersättning för hela åkerarealen. De som har djur kan mygla genom att anmäla ett högre antal djur än vad de i själva verket har och få mer stöd för det.
Mikander påpekar dock att det är oerhört sällsynt att fusk förekommer hos oss och därför har man på Landsbygdsverket svårt att förstå den uppståndelse som uppstått i den finska pressen. Jordbrukaren har fått en helt fel bild, anser han.
- När saker görs med avsikt behöver det finnas ett klart regelverk, men om det är misstag eller glömska kan vi inte bestraffa odlare för sådant och detta är den springande punkten, påpekar han.
Detta regelverk har tillämpats både i Sverige och i Danmark under hela den tid de varit med i EU och det finns endast enstaka jordbrukare som drabbats för att de uppsåtligen gjort felaktiga anmälningar.
Men vad är då uppsåtligt?
- Det är svårt att bevisa vad som är gjort med flit och vad som inte är det, säger Mikander. I både Danmark och Sverige går de efter principen hellre fria än fälla. Och gällande alla fall för återkrav och retroaktiva sanktioner ska sökanden höras innan beslut görs. Alla har också möjlighet att besvära sig.
- Alla besvär kommer upp i Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och det måste röra sig om ett avsiktligt brott, fortsätter han. Det går inte att på måfå fälla folk utan giltig orsak därtill. Det är alls inte meningen.
Landsbygdsverket kommer att i månadsskiftet maj-juni sända ut information till alla jordbrukare gällande dessa återkrav och sanktioner. Och den sista dagen som man kan lämna in korrigerade uppgifter gällande arealen är den femtonde juni.
|
|
