|
|
13.5.2011 / Landsbygdens Folk
Förbättringar för jordbruket är realistiska trots strama statsfinanser
Det är nog helt realistiskt att försöka påverka regeringsprogrammet för att få förbättringar till stånd inom jordbruket, trots att vi bör vara beredda på en stram budgetlinje under de kommande fyra åren, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback in för regeringsbildningen och utformningen av regeringsprogrammet.
- Det är klart att också vi måste medge att statens skuldsättning inte ger rum för stora nya utgifter under de fyra åren vi nu måste gå igenom, fortsätter han. Jag tror att samhället förväntar att producenterna försöker hålla en så att säga kostnadsneutral linje, när vi tillfrågas om våra målsättningar inför regeringsprogrammet. I bästa fall uppnår vi större trovärdighet och förtroende, om vi försöker leva upp till de förväntningarna.
Bland frågor som enligt Jonas Laxåback måste skötas via statsbudgeten framhåller han i första hand tilläggsmedlen för Gårdsbrukets utvecklingsfond:
- Fonden behöver en årlig tilläggsfinansiering via statsbudgeten på minst 60 miljoner per år. PTT har räknat ut att de totala kostnaderna för investeringar och för startstöd till unga jordbrukare är uppe i cirka 520 miljoner euro per år. En del medel kommer visserligen ännu in till fonden via amorteringar, men siffran säger något om behovet.
Enligt verksamhetsledaren bör det dessutom vara möjligt att höja antalet semesterdagar för husdjursproducenterna med åtminstone en dag i början av regeringsperioden. Litet längre fram torde det även finnas rum för ytterligare en dag utan att det kräver större anslag i budgeten. Detta eftersom djurgårdarna minskar i antal och organiseringen av avbytarservicen blir allt effektivare.
En akut fråga är finansieringen av skogsförbättringsåtgärder enligt lagen om ett hållbart skogsbruk.
- Den har hittills släpat efter varje år. Nu måste den nya regeringen se till att skogsägarna inte ska behöva vänta på sina pengar på grund av att anslagen inte räcker för att uppfylla intresset bland skogsägarna för skogsförbättring.
Verksamhetsledaren litar även på att det finns tillräcklig nationell enighet om att Finland står för en nationell finansieringsandel på nuvarande nivå för LFA- och miljöstöden i det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet.
- Jag tror inte att de politiska partierna motsätter sig det, utan det blir närmast frågan om hur väl vi lyckas påverka programmet i EU, säger han. Det är samma sak när det gäller de nationella stöden i södra och norra Finland.
En av de mest brådskande frågorna vi har framför oss är de merkostnader som den förra regeringen orsakade växthusproduktionen på grund av energiskatterna, konstaterar Jonas Laxåback. Frågan måste åtgärdas å det snaraste, till exempel med ett lagförslag om full återbäring på energiskatter över 5.000 euro för växthusnäringen.
- När det gäller speciellt skärgården så har vi det problemet att det är begränsat hur stora mängder gårdarna kan producera av vissa varor, helt enkelt för att arealen inte räcker. Det leder fort till att transportkostnaderna äter upp lönsamheten och därmed intresset för att idka jordbruk i skärgården.
Enligt verksamhetsledaren är det därför viktigt att åtminstone skärgårdstrafiken tryggas.
- I övrigt bör regeringen genom lagstiftningsåtgärder främja producenternas möjligheter att utöva inflytande på sina egna priser. Våra intäkter från marknaden måste öka.
|
|
